40 kunder räddas från undergång samtidigt somstaten besparades framtida kostnader för kriminalvård. Det brottsförebyggande programmet omfattade alltså inte bara den lilla gruppen kriminella utan dessutom, och framför allt, det stora antalet unga individer somlevde i riskzonen. Fridtjuv Bergs argumentation i Läraretidningen var i huvudsak densamma somskulle dominera diskussionen inför 1902 års uppfostringslagar. Industriarbetet ansågs som en olämplig miljö för barn och ungdom. Samtidigt räckte inte familj eller skola till för att vägleda och fostra barnen till ansvarskännande och självständiga individer. I detta tomrum, menade Berg, borde de vuxna gå samman så att ungdomen kände sig »ständigt observerad och liksom eftersatt av de äldres blickar varigenommycket otillåtet skulle bli förhindrat. En dylik kontroll över de ungas görande och låtande skulle kunna bli en makt för vilken de yngre ännu ej fullt stadgade samhällsindividerna så småningom och omedvetet måste böja sig».^’ Fridtjuv Bergs uttalade målsättning var emellertid inte bara att bevara samhällsordningen och rädda arbetarbarn sombefann sig i den farliga fritiden mellan familj, skola och arbetsliv. Separationen av vanartade barn från folkskolan var också led i en vidare och mer kontroversiell politisk ambition, nämligen att andligen och materiellt lyfta de lägre klasserna, det vill säga ytterst en strävan att förändra samhällsordningen. Berg, somvände sig emot mekaniskt katekespluggande och förespråkade religionsfrihet, hade dessutom deltagit i 1890-talets folkriksdagar och från socialdemokraternas förstamajtribun på Gärdet i Stockholmkrävt åtta timmars arbetsdag. Enligt hans åsikt borde folkskolan vara ett instrument för social frigörelse och nivellering, något somemellertidvar omöjligt så länge undervisningssystemet inte förändrades. Under 1800-talet hade nämligen det svenska skolväsendet utvecklats i två skilda banor, ett parallellskolesystem, med skilda inrättningar för medelklass respektive mindre bemedlade skikt och med uttalat olika syften för olika samhällsskikt.BakomBergs förslag om selektion av barn med särskilda behov (sjuka, abnorma, vanartade etc.) låg visionen om »bottenskolan», en idé som han kunde återknyta till tänkare somAmos Comenius, Johan Heinrich Pestalozzi, John Stuart Mill och Herbert Spencer. Skolan och samhället var till för att ena nationen, för att skapa fria svenska medborgare och låta varje individ utvecklas till självständighet, så länge hon eller han därmed inte inkräktade på andras frihet. Även de lägre klasserna måste få en grundutbildning som öppnade vägen till läroverkens högre utbildning, till emancipation. Därför måste den offentliga folkskolan organiseras så att den kunde ta emot barn från alla, det vill säga även högre, samhällsklasser. Berg i Svensk Läraretidning 1893:41, citerad i H.-E. Olson 1992 s. 39. 32 Isling 1980 s. 96, 130. L. Petterson 1992 s. 312. Sjöstrand 1965 III:2 s. 148, 200, 227-229. Sandin 1986 s. 166, 173, 195-196.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=