168 Efter Sveriges kristnande på 1000-talet hade den katolska kyrkan skapat sig en fast organisation med påven i Romsomcentralmakt över ett nätverk av stift, ledda av biskopar. Stiften delades in i socknar eller församlingar, var och en under sin kyrkoherde. Kyrkans uppgift var som sagt att frälsa de enskilda sockenborna, bland annat genomatt övervaka deras sociala livsföring. Kyrkoherden skulle årligen underrätta biskopen omvarje syndfull handling, också de specialfall sominnebar brott mot världslig lag. Centralmaktens (påvekyrkans) insyn i det enskilda familjelivet var omfattande redan under medeltiden; »das vorhandene Quellenmaterial hat das mittelalterliche kirchliche Visitationsinstitut als ein gut entwickeltes Schutz-, Kontroll- und Regierungsorgan ausgewiesen, das, wohl vorankert in demkanonischen Recht, jede Einzelperson, jede Gesellschaftsgruppe, ja das gesamte mittelalterliche Leben und Gemeinwesen betraf».^^ 1500-talets svenska reformation bibehöll flera kyrkliga instrument ägnade att stärka övervakningen av föräldrarnas uppfostrande funktioner: dop, föräldrars och gudföräldrars undervisningsplikt, husförhör, kunskapskontroll i samband med nattvard och bikt, närvaroplikt vid gudstjänst m.m. 1571 års kyrkoordning inskärpteföräldrarnas skyldighet att svara för barnens förstaundervisning och för deras »tukt, uppfödelse och lärdom». 1600-talet såg två lokala organ växa fram, sexmännen och kyrkorådet, vilka som ett utskott av kyrkostämman — en sammankomst av socknens beslutsföra medlemmar - skulle övervaka sockenbornas livsföring.Vi kan här dra oss till minnes att barnavårdsnämnden i 1902 års tappning antingen skulle utgöras av skolrådet, som 1862 hade avknoppats just från kyrkorådet, eller utses i särskild ordning. I båda fallen skulle besluten fattas av församlingens kyrkostämma. Under 1600-talet formaliserade också många självmedvetna biskopar kontrollen och ålade sockenprästerna att börja förhöra folket i hemmen.Husförhören var inte bara en kunskapskontroll i inskränkt mening utan minst lika mycket en penetrering och korrektion av sockenbornas sociala beteendemönster.^° Ambitionenvar att påverka den enskilde för ett gott och gemensamt moraliskt syfte, att »noga inquirer[a] över invånarnas och åhörarnas leverne i deras hus; hustru och bonde emellan, föräldrar och barn, matfäder och matmödrar, så ock deras tjänstefolk».Kyrkolagen 1686 systematiserade stiftens folkuppfostran, »barn, pigor och drängar» skulle läras att läsa i bok och förstå sina kristendomsstycken. Det primära ansvaret för undervisningen lades på hemmen, men tilltron till husböndernavar uppenbarligen inte total och 1700-talets Inger 1961 s. 9, 483, citat s. 534. Pleijel 1970 s. 84. Sjöstrand 1950, II s. 159. Gullstrand 1923 s. 87, 1933 s. 8. 5'^ Sjöstrand 1950 II s. 294-300. Pleijel 1970 s. 86-90. Pleijel 1970 s. 90. L. Petterson 1992 s. 29. *>1 Cit. 1 Bo H. Lindberg 1992 s. 277-278.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=