46 tariska uttalanden omkring sig».^' Ur ungsocialismen uppstod år 1910 den syndikalistiska organisationen SAC, Sveriges Arbetares Centralorganisation, vars grundläggande idé är att fackföreningarna skall bestå av icke toppstyrda lokala samorganisationer.’^ Under 1900-talets första decennier ägnade både tidningarna och rättsväsendet ungsocialismens kompromisslösa försvarsnihilism en ibland omfattande uppmärksamhet. Detta förhållande kan föranleda antagandet att denna meningsinriktning hade stora mängder anhängare. Så förhöll det sig emellertid inte. Sannolikt fanns det i Sverige aldrig mer än ett par tusen aktiva ungsocialister.Antalet fackligt engagerade syndikalister var i och för sig betydligt större. Förhållandet mellan det år 1908 bildade Sveriges Ungsocialistiska Parti, SUP, och SAC var emellertid inte lika vänskapligt sommotsvarande relation mellan SAP och LO.2-^ Exempelvis Hinke Bergegren var negativt inställd till SAC och började fr.o.m. år 1910 att ägna sig huvudsakligen åt preventivmedelspropaganda. I mitten av maj 1917 avslutades ännu en ideologisk schism till följd av SAP:s reformism, denna gång mellan SAP och dess ungdomsförbund. Ungdomsförbundet, som leddes av Stormklockans f.d. redaktör, andrakammarledamoten Zeth Höglund, bildade till följd av splittringen Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti.25 Partiets anhängare delade ungsocialisternas antimilitaristiska och mot de höga försvarsutgifterna kritiska inställning.26 Även många socialPersson, 1993, s. 67. Persson, 1993, s. 87 ff. och Blomberg, 1995, s. 16 ff. Lagerberg, 1992, s. 172 och Personne Wallberg, 1971, s. 12. Angående SAC:s medlemsutveckling, se Persson, 1993, s. 139 ff. Närmare omrelationen mellan SUP och SAC, se Persson, 1993, s. 64 och 130 ff. -5 InomSveriges socialdemokratiska vänsterparti, somi riksdagen representerades av den socialdemokratiska vänstergruppen, uppstod år 1920 oenighet i fråga omden tredje Internationalens, dvs. Kominterns, s.k. 21 teser. De inomvänsterpartiet som ansåg sig kunna godta den proletära diktatur som uppstått i Sovjetunionen bildade Sveriges kommunistiska parti. Den kvarvarande delen av det gamla vänsterpartiet återanslöt sig sedermera till SAP. Se t.ex. Norberg o.a., band I, 1988, s. 26. Närmare omden vänstersocialistiska antimilitarismen, se Schmidt, 1996, s. 90 ff. Zeth »Zäta» Höglund utgav år 1914 tillsammans med Hannes Sköld och Fredrik Strömett omdebatterat antimilitaristiskt propagandaverk benämnt »Det befästa fattighuset». Boken avslutas med ett konstaterande av att »den enda fosterlandskärlek, somär värd namnet, är den somarbetarklassen och dess socialistiska rörelse, dess socialdemokratiska parti i sina gärningar ådagalägger. Dess kamp mot kapitalismen och militarismen, dess strid för vårt folks frigörelse från ekonomiskt och andligt slaveri är, efter vårt förmenande, den största fosterländska gärningen. Dess blomma är den sociala revolutionen som en gång skall kröna befrielsekrigets verk. Ur denna revolution skall stiga icke blott ett skönt och fagert Sverge, utan även ett Sverge med ett fritt och friboret folk, ett folk, somlever i välstånd och hög allmänkultur, ett folk somstyr sig självt i full demokrati, ett folk utan herrar och siavar, ett folk av jämlika människor och medborgare, ett fredens idoga folk, tryggt genomden socialdemokratiska rörelsens segertåg över all världen. Detta är framtidens Sverge som en gång skall avlösa det nuvarande klassamhället Sverge, det befästa fattighuset». Höglund o.a., 1914, s. 127 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=