29 eller medverkan däri må ej någon i annan ordning eller i annat fall än denna förordning bestämmer kunna tilltalas eller dömas till ansvar eller ersättningsskyldighet eller skriften konfiskeras eller läggas under beslag». Detta stadgande kan tänkas inverka på straffbarheten av brott somt.ex. utpressning och olaga hot, som kan begås genom innehållet i tryckt skrift men inte har upptagits i 7 kap. 4§ TF. Inomrättstillämpningen torde det alltjämt kunna uppstå svårbedömda spörsmål till följd av exklusivitetsprincipen. 2,3. Fri- och rättigheter enligt 16 § i 1809 års regeringsform Föreställningen att enskilda individer har vissa fri- och rättigheter, vilka bör åtnjuta skydd mot övergrepp från statsmakten, är av gammalt ursprung. Magna Charta, som tillkom i England år 1215, är ett tidigt exempel på försök att reglera kungens maktutövning. Enligt de naturrättsliga tankegångar som började göra sig gällande under 1600-talet hade överheten inte rätt att inskränka sådana fri- och rättigheter som individerna ägde oberoende av den statliga rättsordningen. Ur önskemålet att garantera individernas medborgerliga frihet uppstod bl.a. tanken att de dömande institutionerna skulle tillämpa lagen efter dess ordalydelse. Statsrättsligt sett var denna del av legalitetsprincipen således betingad av att en alltför obunden rättstillämpning kunde innebära risk för opåkallade och godtyckliga ingrepp i medborgarnas rättssfär.^^ Försök att skapa skydd mot maktmissbruk gjordes bl.a. i England genom Habeas Corpus Act^^ år 1679 och Bill of Rights år 1689, i Förenta Staterna genomdet författningstillägg somträdde i kraft år 1791 samt i 1791 års franska revolutionsförfattning, somkomatt innefatta 1789 års »Déclaration des droits de I’Homme et du Citoyen».^*^ 11.ex. 1791 års franska författning fastslogs inte bara rätten till opinionsfrihet samt egalitets- och legalitetsprinciperna utan även den enskilda äganderättens okränkbarhet.^^ I Sverige dröjde det till år 1974 innan en explicit rättighetsförklaring lagfästes.Någon fri- och rättig36 Jfr Westerberg, 1953, s. 138. Habeas corpus betyder »du skall ha din kropp (okränkt)». Habe.as corpus-principen innebär att en person som hålles i någon sorts fängsligt förvar kan kräva att inomviss tid ställas inför en domstol för att få lagligheten av den mot honomföretagna åtgärden prövad. Närmare om de medborgerliga respektive mänskliga rättigheternas historiska utveckling, se t.ex. Strzelewicz, 1983 och Nergelius, 1996, s. 58 ff. 1 författningens artikel 17 stadgades bl.a. att rätt till egendomvar en okränkbar och oantastlig rättighet, som ingen kunde frånhändas annat än mot rättmätig och i förväg given fullgod gottgörelse. Strzelewicz, 1983, s. 50. Närmare om rättighetsdeklarationen av den 26 augusti 1789, se t.ex. Nergelius, 1996, s. 265 ff. Fri- och rättighctsskvddct i 1974 års regeringsforms andra kapitlet utvidgades och preciserades år 1976 genomSFS 1976:871. Närmare omdebatten i samband med dessa reformer, se Algotsson, 1987.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=