10 EftersomChristopher Jakob Boströms uppfattning att rätten härrörde från ett gudomligt förnuft utövade ett stort inflytande över de svenska juristerna torde svensk rättspositivism i allmänhet, om än omedvetet, ofta ha varit av naturrättslig artd^ 1.2.4. Vissaförhållanden i äldre rätt Före ikraftträdandet av nya rättegångsbalken år 1948 var brottmålsprocessen i första instans i huvudsak muntlig och protokollarisk. Vad somförevarit under en förhandling antecknades således i rådhus- eller häradsrättens dombok, vars innehåll lades till grund för utslaget.^o Överinstanserna avgjorde normalt målen på handlingarna efter att ha tagit del av en avskrift av de protokoll som förts i första instans. Att överrätterna inhämtade uppgifter endast genom skriftligt processmaterial tycks ibland ha upplevts som en rättssäkerhetsbrist och föranledde utlåtanden om att Högsta domstolens funktion, med hänsyn till processmaterialets ofullständighet, var att skapa prejudikat och inte att skipa rättvisa. Justitierådet Karl Gustav Carlson, somvar ledamot av Högsta domstolen åren 1889-1917, lär ha uttryckt åsikten att det, till följd av svårigheterna med att döma utan att själv genomatt höra parter och vittnen ha fått skaffa sig kännedomomsaken, var ett syndastraff att vara justitieråd.^' I början av 1900-talet blev det möjligt för hovrätterna att hålla egna muntliga förhör. Muntlig överrättsprocess såsomnormalförfarande infördes dock först genom 1948 års processreform.22 Genomdenna avskaffades också inslagen av inkvisitionsförfarande, och ackusatorisk processföring med fri bevisvärdering infördes. I praxis hade fri bevisvärdering emellertid börjat tillämpas redan under senare delen av 1800-talet.23 Tryckfrihetsbrott handläggs sedan år 1815 normalt under medverkan av en jury, som avgör huruvida den skrift, somföranlett åtalet, skall anses brottslig eller inte. De enskilda jurymännens vota är inte offentliga och några skäl för juryns ställningstagande ges inte. Enjurys ståndpunkt i skuldfrågan torde härI Jan-Olof Sundeils avhandling »Tysk påverkan på svensk civilrättsdoktrin 1870-1914» uttalas om förstakammarhögerns ledare Ernst Trygger att denne var »så starkt påverkad av den Boströmska terminologin, att han applicerar denna i samband med ett referat från en tysk jurists arbete utan att det finns någon somhelt täckning härför i originalet!» Sundell, 1987, s. 189. Se även Sundell, 1987, s. 31 och s. 210 (not 23). I en översikt över juridisk litteratur av år 1888 uttalade Hjalmar Hammarskjöld, sedermera svensk statsminister under Första världskrigets första år, att det i rättsfilosofi »som bekant» var det boströmska systemet som var det härskande. Hammarskjöld, 1888, s. 157. Förhållandet mellan rättsvetenskap och filosofi under 1800-talet har undersöks närmare av Marie Sandströmi avhandlingen »Die Herrschaft der Rechtswissenschaft», 1989. 20 Se t.ex. SOU 1926:32 s. 164. 2' Nothin, 1966, s. 69. 22 SFS 1901:38. Bäärnhielm, 1925, s. 85 ff. Nya rättegångsbalken, SFS 1942:740, trädde ikraft den 1 januari 1948. 22 Se t.ex. Inger, 1994, s. 224 ff., Dereborg, 1990, s. 49 ff och SOU 1926:32 s. 24 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=