113 hade rättsväsendet vid denna tid erhållit tämligen goda möjligheter att stävja förment samhällsomstörtande verksamhet. Under vissa perioder av Albert Peterssons tid somjustitieminister pågick, troligen bl.a. till följd av den sociala oro som storstrejken åstadkom, en åtalskampanj av samma art som förekommit under »kvarstadskungen» Axel Bergströms ledning i slutet av 1880-talet.' Den höga frekvensen åtal för förbrytelser med anknytning till opposition mot överheten under Albert Peterssons ämbetstid föranledde att det talades om »systemet Petersson» och att justitieministernibland kallades för »Åtals-Pelle» eller »Justitie-Pelle». Högsta domstolens tillämpning av 10 kap. 14 § SL under åren 1906—1921 bär spår av många av de händelser somunder denna tidsperiod uppmärksammades i den politiska debatten. Sålunda åstadkomt.ex. dynamitattentatet i Malmö år 1908 mot ombord på fartyget Amalthea inkvarterade strejkbrytare rättsligt efterspel inte bara i form av döds- och livstidsdomar mot de ungsocialistiska förövarna Anton Nilson, Alfred Stern och Algot Rosberg,-^ utan även det yttrandefrihetsrättsliga avgörandet NJA 1909 B 448. Storstrejken, som inleddes den 4 augusti 1909, föranledde inte bara ett flertal mål om brott mot Åkarpslagen i 15 kap. 22 § 2 sorters anställda somdet var tillåtet att uppmana att strejka. Första världskrigets utbrott medförde i första hand en stabilisering av det inrikespolitiska läget. Hammarskjölds ämbetsmannaministär, som tillträtt i februari 1914 p.g.a. Gustaf V:s agerande mot Staaffs andra ministär i samband med bondetåget, var under sina första år till följd av s.k. borgfred fredad mot mer aggressiva vänsterangrepp. Krigsutbrottet skapade en viss ideologisk förvirring hos många socialister, bl.a. därför att de såsom en förebild ansedda tyska socialdemokraterna i början av augusti 1914 frångått socialismens internationaliserande pacifism och tillsammans med övriga partier i den tyska riksdagen röstat för krig. Hjalmar Branting och Karl Staaff saknade således inte inspirationskällor i fråga omatt låta inre stridigheter vila p.g.a. det utrikespolitiska läget. Syndikalistiska ungsocialister och socialdemokratiska vänsterradikaler, de senare under ledning av bl.a. Zeth Höglund, frångick emellertid inte sin kompromisslösa försvarsnihilism. Den antimilitaristiska propagandan kom därför att under krigsåren resultera i ett stort antal åtal för uppmaning eller försök att förleda till värnpliktsvägran. Att lagar vars syfte är att skydda staten från samhällsomstörtande verksamhet tillämpas med större omsorg ju hotful- ■ Enligt Gerhard Magnusson skall det Socialdemokratiska ungdomsförbundet ha uppgivit att det under en enda månad, oktober år 1908, utmätts 68 månaders straffarbete, 36 månaders vanfrejd och 3 månaders fängelse på grundval av Staafflagarna. Magnusson 1921, s. 340. Eftersomendast en person under hela år 1908 dömdes till straffarbete enligt 10 kap. 14 § SL, ter sig dessa siffror märkligt höga. Se appendix A, avsnitt 2. Sannolikt utgörs en del av den av socialistiska ungdomsförbundet beräknade brottsligheten av förbrytelser enligt strafflagen för krigsmakten. - Om den rättsliga bedömning av Amaltheadådet, se NJA 1909 s. 61. Närmare om rättshistoriska aspekter på attentatet, se Modéer, 1984, s. 76 ff. SL, utan även utslag varigenomdet klarlades vilka mom.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=