33 roende av Carpzovs »Practica nova imperiali Saxonica rerum criminalium» (1635) och det tysk-romerska rikets strafflag, Constitutio Criminalis Carolina (1532).58 Det flitiga användandet av Constitutio Criminalis Carolina är ett exempel på 1600-talets ’fria’ eller internationella rättskällelära.^^ Kloot ansåg för en sentida läsare nog så förbluffande, att den ytterst stränga Constitutio Criminalis Carolina var ett uttryck för naturlig billighet, och han nämnde, att han mycket använt sig av denna även för svenska jurister intressanta lag.^° Kloots huvudarbete är den i början av 1650-talet skrivna men först år 1676 utkomna »Then Swenska Lagfarenheetz Spegel» (ded. t. Karl XI, privilegium, förord -i- 404 s. och register samt bilaga: »Några Betrachtelser omwår Skyldigheet, Emoot Gudh, Wår Nästa, Oss sielfwa»; s. 1-72; 8:o). Bilagan torde vara inspirerad av Pufendorfs indelning av människans plikter, men är närmast en religiös uppbyggelseskrift utan juridiskt intresse. I förordet förfäktade Kloot den på hans tid ingalunda allmänna åsikten, att en domare borde vara juridiskt utbildad. Enligt Kloot var de rättslärdas skrifter på latin nog så nyttiga, men de kunde användas endast av studerade personer, och domare och sakförare behövde arbeten på sitt modersmål. Kloot ville med sitt arbete följa Grotius’ exempel och fylla denna lucka i litteraturen. Rålambs två år tidigare utkomna »Observationes» nämns inte.^i Kloots arbete saknar litteraturhänvisningar. Beroendet av romersk rätt blir dock uppenbart redan på grund av begreppen på latin i marginalen. Kloots systemär självständigare i förhållande till Institutiones än Loccenius’ disposition. Författaren nämnde i förordet, att han somförebild för dispositionen, som han kallade läroordning, hade använt Grotius’ »Inleiding», vilket verk han »för några Ahr sedan, medh stoor Lust och Flijt» läst igenom. Dessutomhade han också använt Loccenius’ »Synopsis juris», »så wijda den syntes [vara] wår Lagh och Laga Stadgar lijkmätigh».^^ Kloots arbete är indelat i fyra böcker: I. OmLagzens Stichtelse, och Rätten, somhörer til Personernes Laga Beskaffenheet, såsom then vthi theras åthskilliga Wilkor är begripen. II. Om Rätten, somhörer til Sakernes Laga Beskaffenheet, effter somthen i Besittelsen och Egendomen begrijpen är. III. Om Rätten, somhörer til Sakernes Laga Beskaffenheet, effter som then igenom Personernes inbördes Förplichtelse, så vthi allehanda Contraeter, som Misshandel är begrijpen. IV. Om Rätten, som hörer til Sakernes Lagsökning, effter som then i Processen är begrijpen. Den första boken omfattar person-, familje- och förmynderskapsrätten, den andra Se Hallberg, s. 61 f., med förteckning över övriga av Kloot använda källor. OmKloots beroende av Mose lag, se även Munktell, Lychnos 1936, s. 145. 5^ Om 1600-talets rättskällelära i Sverige, seJägerskiöld, s. 55 ff. Kloot, Synopsis, Prxfatio ad Lectorem. Kloot, Förspråket. Kloot, Förspråket.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=