RB 52

32 författaren framställde med hjälp av den tysk-romerska begreppsapparaten och dispositionen i Digesta. Enligt Brusiin bygger arbetet på äldre systematiska förebilder än Loccenius’ »Synopsis juris».^5 Wexionius skrev såsom nämnts även ett statsrättsligt arbete, »Politica Pr£ecepta ad statumimperii Gothico Svetici accomodata» (1646), den första tryckta framställningen av Sveriges statsrätt. I den andra upplagan av denna framställning, somunder namnet »Michaelis Gyllenstålpens Politica» (1657) blev Wexionius’ kändaste verk, försvarade den nyadlade författaren så kraftigt adelns rättigheter gentemot konungen, att boken skall ha väckt Karl XGustavs missnöje.56 3.2.4. Claudius Kloot Borgmästaren i Vänersborg Claudius Kloot (omkr. 1612—1690) är den förste av de praktiskt verksammajurister, somsvarade för en betydande del av den rättsvetenskapliga litteraturen i Sverige-Finland under 1600- och 1700-talen. Kloot hade en för en underdomare i Sverige ovanligt gedigen utbildning, och han hade tydligen studerat både i Uppsala och i Franecker i Holland.5^ Kloots första tryckta skrift är ett arbete på latin omSveriges straffrätt och samtidigt den första fristående straffrättsframställningen i Norden, »Synopsis CausarumCriminalium, juxta seriem X. Prasceptorum Decalogi disposita. Gum Collatio Textualis juris Divini, Svecici &Romani, in materia Criminali potissimumexhibetur» (1651; ded. t. Karl Gustaf, Prxfatio och Loccenius’ berömmande brev till författaren + 203 s.; 8:o). Andra »förbättrade och utökade» upplagan kom ut år 1676 under titeln »Synopsis RerumCriminalium...; (Prxfatio, Loccenius’ brev + 237 s.; 8:o) och innehöll en bilaga, »Appendix Qv^estionum variarum, Doctrinae Decalogi congruarum». Arbetet är alltid sammanbundet med en separat framställning av straffprocessen, »Processus Criminalis, ad Jus &Forum Svecicumpotissimumaptatus. GumMateria Mitigationis &Remissionis poenarum» (ded. t. hertig Adolf Johan, Index -1-162 s.); i den andra upplagan av »Synopsis» är pagineringen fortlöpande (s. 238—364). »Synopsis Causarum/RerumCriminalium» är i många avseenden ett tidstypiskt arbete. Rättsjämförelsen har liksomi Loccenius’ och Wexionius’ skrifter redan enligt rubriken en betydande plats i framställningen. Man kan säga, att författarna strävade efter att framställa en allmän rätt, som i mån av möjlighet belystes med exempel från svensk lagstiftning. Kloots straffrätt är typisk för 1600-talet också därigenom, att Gamla testamentets stadganden har en central roll. Framställningens disposition baserar sig på Guds tio budord, och Mose lag samt Corpus luris är viktiga källor. Manhar också lagt märke till Kloots beBrusiin II, s. 7 f. 55 Se Runeby, s. 400 f. 57 Hallberg, s. 11 ff.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=