153 gat sig så, att den skulle behöva ett eget arbeted-^ En intressant detalj är den påfallande fördanskningen av språket i den senare upplagan, möjligen en följd av 1770-talets dansknationella väckelse. Kofod Ancher använde inte själv ordet »encyklopedi» ens i den senare upplagan, men då han i förordet förklarade sig ha för avsikt, att lägga fram för de studerande »den hele Cirkel af deres föresatte Videnskah, (kurs. här) at forestille samme i alle sine Deele, og alle Deelene i sit rette Forhold og Sammenha:ng, at underrette demom, hvorledes de rettest og best skal gribe Va:rket an, hvad Hielpemidler de bor benytte sig af», så är det uppenbart, att han haft en systematisk rättsencyklopedi i tankarna. Författaren betecknade sin skrift som en ersättning för de föreläsningar han på grund av sitt »svage Bryst» var förhindrad att hålla. I förordet till den första upplagan talade Kofod Ancher om, att han först skrivit »denne liden Piece» för privatundervisningen av en »fornemCavalier» och att han nu ville ge andra nybörjare i juridik en möjlighet »at faae et almindeligt Begreb omalle PartibusJuris, og med et 0yekast at oversee efem som i et Perspectiv». »Anviisning» är indelad i tre kapitel: I. OmLovkyndigheds adskilllge Deele; II. OmJuridiske Videnskabers Nytte; och III. Om Hielpemidler til Lovkyndighed. Dessutom har författaren till den egentliga texten bifogat två artiklar »Den protestantiske Kirkes Mening om Mose Lovs almindelige Forbindtlighed, og dens Indflytelse i vores danske Lov» (se III 1.3.1.3.) och »Omden theoretiske Lovkyndigheds Nodvendighed», den senare en förkortad nyutgåva av Kofod Anchers förord till Jön Arnasons arbete omden isländska processrätten (3.6.2.2.). Systematiken är inte helt överskådlig. I det första kapitlet behandlade Kofocf Ancher naturrättens grund, folkrätt, allmän statsrätt och privaträtt samt frågan om förekomsten av allmänna gudomliga positiva lagar (se III 1.3.1.3.). I det andra kapitlet dryftade han nyttan av natur- och folkrätt samt främmande rättsordningar för en dansk jurist, och så följde »Endelig ... det Capitel til om Kofod Ancher 1777, Fortale. I den första upplagan använde Kofod Ancher i stor utsträckning latinska och franska ord. Han skrev t.ex., att »Alle PartesJuris staac i Connexion sammen (Kofod Ancher 17SS, Indold, § 18; jfr Kofod Ancher 1777, Indhold, § 26: »Alle Rettens Deele have indbyrdes Nytte»), att Hoicrs statsrättskollegium »endnu roulercr om in MSto» (Kofod Ancher 17SS, s. 22; jfr Kofod Ancher 1777, s. 61: »hvoraf haves adskillige Afskrifter»), och klandrade Wolff för att denne »outrercr Methodum demonstrativam ... ad vitium» (Kofod Ancher 17SS, s. 38 f.; jfr. Kofod Ancher 1777, s. 52: »driver den demonstrativiske Methode for vidt»). Man kan också fråga sig, vad en »olärd» läsare begrep av en mening som »Det lidet, somstrictc henfores til Jus Naturx, indbefatter ikkun prima & generalissima prineipia Juris, som langt fra ikke ere determinate og tilstrxkkeligc nok, til at dccidcrc negotia civilia, og de utallige mange besynderlige Casus, somforekomme in foro civili» (Kofod Ancher 17SS, s. 24; jfr. Kofod Ancher 1777, s. 25: »Det lidet man finder for sig hos Skribenter i Naturens Ret, fremstiller kuns de förste og almindeligstc Rettens grundsKtninger, somlangt fra ikke ere saa noye bestemte, at derved kunde paaskionnes alle borgerlige Handlinger, indviklede i mange forskiellige Omstarndigheder.»).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=