RB 52

154 Lovkyndigheds Hielpcmidler». framställning av prcccognita iuris^ dvs. språkkunskaper, historia och filosofi,^^ men övergår snart till en ställvis ingående juridisk litteraturhistoria, börjande med den europeiska naturrättslitteraturen. Kofod Ancher förklarade den mycket varierande utförligheten med att det inte var »min Sag her at skrive en Bog-Historie, men ikkun i et hvert Slag, af de faa Boger, jeg selv besidder og kiender, at n*vne dem, somjeg efter min Smag og liden Kundskab, holder for de nyttigste og beste, i sa;r for Begyndere».^'^ Författaren delade ut ris och ros med en tydligsträvan till objektivitet, så gott somingen författare, varken Grotius, Pufendorf, Thomasius, Wolff eller Montesquieu, fick hans odelade gillande.Insprängda i litteraturhistorien finns också avsnitt om organiserandet av studierna i jundik"^’ och ompraxis och sedvanerätt."^-^ Ojämnheterna i systematiken kan förklaras med att det sista kapitlet i den första upplagan var en renodlad litteraturhistoria,"^^ till vilken författaren senare fogat det övriga materialet. »Anviisning» är ett helt självständigt arbete i förhållande till Hoiers »Idea:», fastän Kofod Ancher kände till Hoiers text väl och behandlade i stort sett samma frågor. På en punkt polemiserade Kofod Ancher utan namns nämnande mot Hoier, nämligen mot dennes antydan om behovet av specialisering inom juridiken. Enligt Kofod Ancher var rättens alla delar »som Lemmer paa et Legeme, som Lenker i en Kiede», och han ansåg, »at ingen kan va:re god Civilist, uden tillige at vxre Publicist, ingen kan vjere fuldkommen Statsmand uden ogsaa at va:re Civilist». Kofod Ancher medgav, att en del jurister gjorde någon del av juridiken till sin »Hovedsag», men inte heller dessa kunde undvara en god grund i alla delar."*"* »Anviisning» blev ett av de mest inflytelserika arbetena i dansk juridisk litteratur under senare delen av 1700-talet. Kofod Anchers åsikter om rättskällor, lagtolkning, nyttan av utländsk rätt m.m. accepterades allmänt, här räcker det att nämna Kongslews och Norregaards privaträttssystem. Baden ansåg, att även om Kofod Ancher aldrig skrivit någonting annat, så skulle han dock genom sin »Anviisning» i hög grad befrämjat den danska rättsvetenskapen."*5 Också Dahl medgav, trots sin aversion mot den förorstedska litteraturen, att Kofod Anchers rättsencyklopedi hade gjort stor nytta."*^’ Kofod Ancher 1777, s. 31. Kofod Ancher 1777, s. 31-37. KofodAncher 1777, s. 31. Kofod Anchers ofta rätt skarpa omdömen om olika författare godkändes inte av alla läsare. Den i övrigt välvilliga recensenten i Buschings tidskrift kunde inteförsta vare sig Kofod Anchers kritik av Wolff eller av Montesquieu, se Nachrichten III, s. 505 f. och 515 f. (se även III 1.1. och III 5.). Kofod Ancher 1777, s. 68-71. •*-’ Kofod Ancher 1777, s. 78-80. Se Kofod Ancher 1755, Indholdet. Kofod Ancher 1777, s. 29 f. Baden, s. 89. Dahl, s. 127. Det tredje kapitlet börjar visserligen med en 37

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=