152 slutligen dessa ämnen ur kristendomens synvinkel.-^ Hoier behandlade i inledningen rättsvetenskapen och dess studium, för att därefter i det första kapitlet ta upp språkkunskaper, skrivkonst (kalligrafi), geografi och historia, filosofi, metafysik, naturrätt, filosofins historia, lärdomshistoria, matematik, mekanik och hydraulik, fysik (dvs. naturvetenskaper i allmänhet) och medicin, ekonomi och slutligen teologi. Han hänvisade inte till »Summarischer Entwurf», men däremot till Thomasius’ »Cautelas circa pr^ecognita jurisprudentia: » (1710),^° som närmast är en version på latin av Thomasius’ tidigare skrifter i ämnet. Trots olikheter i ämnesval och ordningsföljd visar redan själva temat en inverkan från Thomasius. Hoier togockså upp sådana av Thomasius nämnda ämnen (t.ex. filosofins historia), som han själv avfärdade som onödiga i nordisk juridik.^2 Hoier kritiserades för de höga filologiska, historiska och filosofiska krav han ställde på en jurist, men Kofod Ancher försvarade honom med anmärkningen, att kunskaper i alla pr^ecognita iuris var nödvändiga endast för en blivande rättsvetenskapsman.^^ 3.2.2. Peder KofodAnchers Anviisning Vid sidan av Hoier och Stampe hör Peder Kofod Ancher (1710-1788) till dubbelmonarkins mest betydande jurister på 1700-talet, och han är utan tvivel den mest framstående rättsvetenskapsmannen. Kofod Anchers berömmelse baserar sig framför allt på hans rättshistoriska huvudarbete »En Dansk Lov-Historie fra Kong Harald Blaatands Tid til Kong Christian den Femtes I-II» (17691776). Kofod Ancher skrev däremot aldrig ett system över gällande rätt, och hans övriga juridiska produktion är rätt splittrad; dissertationer (3.7.6.) samt rättshistoriska (3.7.2.) och rättsteoretiska (3.7.1.) artiklar, ofta i formav långa förord till andras arbeten. Kofod Anchers viktigaste verk vid sidan av »Lov-Historie» är hans rättsencyklopedi, vars första upplaga komut redan före Putters »Entwurf» år 1755 med titeln »En kort Anviisning i sa^r for en Dansk Jurist, angaaende Lovkyndigheds og Staats-Konstens adskillige Deele, Nytte og Hielpemidler» (80 s.). Då den första upplagan »blev bortreven i en Hast»,^'* gav Kofod Ancher år 1777 ut en omarbetad och utökad upplaga »Anviisningfor en DanskJurist, angaaende Lovkyndigheds adskillige Deele, Nytte og Hielpemidler» (101 s., med bilagor 144 s.). Författaren motiverade utlämnandet av statskonsten med att den till sin natur var »forskiellig fra Lovkyndighed» och dessutom hade utvidLandsberg III, 1, s. 87 f. Hoier, s. 30 f. Landsberg III, 1, s. 96 f. Hoier, s. 22. OmHoiers prxcognita inris, se ävenJorgensen, s. 103. Kofod Ancher 1777, s. 98. KofodAncher 1777, ¥oTt3.\e.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=