7 ras? Var tillkomsten av hovrätterna en avgörande händelse, somledde till stärkt rättstrygghet och likformig lagtillämpning? Blev resultatet en uppryckning av underrätternas verksamhet? I vad mån lyckades man i sin vid riksdagen i Örebro 1614 formulerade ambition, att »all orättvisa och olag nedertrycka» och »den hälsosammaJustitian vid makt hålla och administrera?»'*^ Det är avhandlingens syfte att söka svar på dessa och andra frågor. Svar saknas nämligen i långa stycken, i varje fall svar sombottnar i större systematiska analyser av hovrättens praxis. Äldre rättshistoriker har ofta stannat vid normer och institutionella ramar, moderna socialhistoriker har använt hovrättsmaterialet för vissa kategorier av brott, t ex Birgitta Odén (konflikter mellan generationer), Jonas Liliequist (tidelag) och Per Sörlin (trolldom och vidskepelse)."*' Frågorna kommer att preciseras och närmare utvecklas i det följande avsnittet, vilket är en översiktlig beskrivning av 1600-talets rättsväsende. Av denna beskrivning kommer också att framgå, varför det är just i hovrättens brottmålsresolutioner somsvar på många av de ställda frågorna kan sökas. 3. På den hierarkiska stegen Statsvetenskaplig forskning, som studerar förvaltningen i det politiska systemet behandlar frågor om en förvaltnings olika nivåer och om förhållandet och interaktionen dem emellan. Med hjälp av den principskiss somdenna forskning ger av en förvaltning som har att tillämpa och verkställa de beslut, som en överordnad auktoritet fattat, kan 1600-talets rättsväsende i funktion beskrivas."*’ En instansordning växte då fram, där nivåerna centralt, regionalt och lokalt fick sina motsvarigheter inom rättsväsendet i de tre instanserna Kungl Maj:t, hovrätt och underrätt. Med hjälp av några av de teoretiska begrepp som den nämnda forskningen lanserar kan en analys göras av interaktionen mellan nivåerna och av hur verksamheten styrdes och kontrollerades."** Utgångspunkt är existensen av en beslutsfattare, som fattar auktoritativa beslut och som delegerar tillämpning och verkställande av dessa beslut till en förvaltning. I en sådan schematisk bild på rättsväsendets område är det 1600talets hovrätter och underrätter, som tillsammans utgör förvaltningen. Det var dessa institutioner, som hade att tillämpa Sveriges lag, eller som det hette med tidens språkbruk, att »administrera den heliga Justitian.» Det auktoritativa beslutet med stort B utgjordes då av lagen, ett slags måldokument som också fungerade som ett styrdokument, t ex i rättegångsbalken med dess regler omde former under vilka tillämpningen skulle ske. Schmcdem.in s 13. ■*' Birgitta Oden 1991,Jona.s Liliequist 1992, Per Sörlin 1993. Lennart Lundquist 1971. ■*' Lör ett annat försök att i historisk forskning omsätta forvaltningsteoretiska resonemang i en analys av relationen krona-fogde-lokalsamhälle se Eva Österberg 1971 s 222 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=