6 kunde hotet avvärjas genomatt slå vakt kring »de normer, på vilka det traditionella livet baseras, nämligen familjelojalitet och -ansvar, laglydighet, ordning och moral.» Som synes skiftar också bilderna av 1600-talets rättskipning: tingsförrättarna var enligt ett synsätt manipulerade av adeln, straffordningen var barbarisk och de fällda domarna absurda. Domarna präglades av godtycke och inkonsekvens^^ och inte ens när bortemot 100 år hade förflutit sedan de ambitiösa reformerna på rättskipningens område inleddes i seklets början, hade man nått längre än till »förvirring och upplösning.»^^ För andra ögon ter sig bilden ljusare: rättstryggheten stärktes och risken för rättsövergrepp minskade påtagligt. Den stränga synen på sexualbrotten upplevdes inte uteslutande som ett intrång »innanför stugväggarna» av stat och kyrka, utan bönder och bondhustrur kunde också inse att 1608 års appendix tjänade familjehelgdens och sedlighetens intresse. Och det rättsväsende, som vid slutet av seklet påstods vara präglat av upplösning och förvirring, befann sig trots allt mitt uppe i en intensiv moderniserings- och professionaliseringsprocess. Det var en process somhängde samman med centralmaktens tillväxt. Det var en västeuropeisk företeelse, som kallats den judiciella revolutionen och som i den internationella forskningen påståtts vara »one of the central (yet most neglected) developments of European history.»^^ Den innebar att en allt större del av ansvaret för rättskipningen övergick från de lokala domstolarna till de centrala, att lekmännens inflytande minskade och experternas ökade. Med Eva Österbergs ord gick utvecklingen »från en rättsutövning, som låg nära lokalsamhället och som sökte anpassa straffet till brottslingen för att återanpassa honom till den sociala gemenskapen, mot en statligt styrd rättsutövning med syfte att skydda samhället, avskräcka från brott och anpassa straffen efter klart definierade brott. »^® Förloppet har tecknats av Jan Sundin, somför Sveriges del nämner just inrättandet av hovrätterna somett viktigt steg mot centraliseringen av rättskipningen.^^ Redan mot denna bakgrund avtecknar sig en forskningsuppgift och väcks en rad frågor om 1600-talets rättsväsende. På vilket sätt avspeglas t ex den judiciella revolutionen i utvecklingen i Sverige? Upphörde lokalsamhällets inflytande i och med hovrätternas tillkomst? Vilken syn på straffen avtecknar sig i hovrättens praxis? Blev straffrätten så djupgående brutaliserad genom införandet av de mosaiska straffreglerna som det sagts eller utvecklades den i annan riktning? Exekverades verkligen de grymma straff som de »barbariska» straffbestämmelserna föreskrev och kan påståendena omatt tortyr var vanlig verifieEva Österberg 1982 s 46 ff. Erik Anners 1972 s 16 f. Gustav Olin 1934 s 843 f. Bruce Lenman/Geoffrey Parker 1980 s 23. Eva Österberg 1992a. Jan Sundin 1992 s 447.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=