56 grupp försvinner helt i undersökningspopulationen under den gustavianska tiden. Allt tyder sålunda på att fogdarna inte rekryterades från länsmanstjänsten trots att tjänsten vid sidan om häradsskrivareposten var det mest närliggande ämbetet inom landsstaten. I Säters fögderi kom dock två av fogdarna från länsmansbefattningen, bl.a. Jacob Bergs svärfar, Samuel Ugla som hade varit länsman i Tuna Ovan Bron (se uokasuistik). Utnämningen av ovan nämnde länsman fordrar ingen närmare kommentar, men att uppbördsskrivaren Claes Sandell år 1728, i konkurrens med åtta personer, som var långt mer meriterade, fick tjänsten som kronofogde i Medelpads fögderi, är desto mer anmärkningsvärt. Som meriter anförde han läroår hos en häradsskrivare, studier vid Uppsala akademi, att ha varit biträde till en »kassör» i Uppsala samt några år som uppbördsskrivare i Jämtland. De fyra häradsskrivarna hade vardera ungefär 10 år i tjänsten och en av dem var häradsskrivare i just Medelpads fögderi och borde ha varit särskilt skickad att ta över tjänsten. Orsaken till att Sandell fick landshövdingens rekommendation var att han meddelat att han skulle gifta sig med den avlidne företrädarens dotter. Här förelåg sålunda en konservering av fogdehushållet.Detta tyder inte på någon objektiv prövning av de sökandes meriter utan skvallrar om en ålderdomlig syn på tjänsterna också från landshövdingens och kammarkollegiets sida. I analysen av giftermålsmönster återkommer jag till frågan omkonserveringen. Den andra tydliga förändringen inom 30-procentsgruppen är att kammarskrivare vid kammarkollegiet dyker upp bland de utnämnda från ca 1755. Under gustaviansk tid utgjorde de 13 %. De gynnades i hög grad vid utnämningarna. Främsta skälet till framryckningen torde ha varit Kungl. Majts och kammarkollegiets stöd; bl.a. likställdes de 1757 i rang med transportsökande fogdar vid tillsättningarna.(År 1756 hade, som framgått ovan, transport tilllåtits och som vi kommer att se tolererades i praktiken både transf)ort och tjänstebyten.) Transporträttigheten 1757 öppnade vägen för tjänstebyten och det visar sig att två av de fyra utnämningarna av kammarskrivare var tjänstebyten.-^'^ Att det förelåg en konflikt mellan kammarkollegiet och landshövdingarna i fråga om kammarskrivarnas rättigheter framkom tydligt kring år 1800, då en utnämning skedde mot en landshövdings vilja.•’' Ser man till de sökande skedde ytterligare en markant förändring. De anställda vid länsstyrelserna fördubblade nästan sin andel från 12 till 21 %, men lyckades inte nämnvärt höja sin andel bland de utnämnda. En anledning till ökningen var tillkomsten av länsbokhållartjänsten 1779.^- Gruppen militärer (5 % av de sökande) förekom i stort sett bara under frihetstiden, vilket berodde på att huvuddelen av dem hade fått civilmilitära befattningar eller underofficerstjänster under stora nordiska kriget men sedan ställts utan tjänst när freden kom. Eftersom rekryteringen till de ordinarie fogdetjänsterna i stor utsträckning skedde från interims- och expeditionsfogdeposterna är det värt att kommentera
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=