52 1. Landshövdingarnas förslag till kammarkollegiet vid lediga tjänster. Ansökningshandlingarna, där yrke nästan alltid framgår, innehåller ibland meritförteckningar.'^ En genomgång av det sentida registret visar att många utnämningsakter saknas. Urvalskriteriet har varit att fögderierna skall uppvisa så få luckor sommöjligt i fogdelängderna och att de skall representera bygder av olika karaktär. Nitton fögderier i 17 län med totalt 124 tillsättningstillfällen och 251 sökanden har valts ut.*'' Universitetsmatriklarna utvisar de sökandes teoretiska utbildning. De upptar inskrivna studenter; om personerna hade avlagt examen framgår inte. Det kan finnas två orsaker till att universitetsstudier vanligen inte framgår av ansökningarna. För det första kan det tyda på att den akademiska utbildningen inte tillmättes någon avgörande betydelse, för det andra att de sökande förutsatte att de var kända hos landshövdingen. 2. Meritförteckningar rörande bl.a. 41 kronofogdar somhade tillkommit efter uppmaning av rådet 1728.'^ 3. Samtliga fogdar och häradsskrivare i Säters och Västernärkes fögderier (31 personer) har undersökts för perioden 1719-1809, medan länsmännen (39 personer, flera luckor), som arbetsmässigt är långt mödosammare att få fram, främst har undersökts för åren 1719-1775.'^ Befattningshavarnas namn har hämtats ur landsböcker och ämbetskorrespondens. Mantalslängder har använts för att få framuppgifter ombostadsort, tjänstefolk och jordinnehav. Jordeböcker har också utnyttjats. För fogdar och häradsskrivare har kyrkoarkiven fått svara på frågor omfödelsedata, giftermål, socialt ursprung, geografisk härkomst och barnens öde. Bouppteckningar har utöver en bild av ämbetsmännens ekonomiska villkor också gett uppgifter om familjeförhållanden. Tryckt biografiskt material har också använts. Denna ofta mycket tidskrävande personforskning har till en rimlig gräns prövats för alla personer i undersökningen. Källäget gör det långt svårare (eller omöjligt) att få frampersonuppgifter före 1700-talets mitt. I många fall har jag därför tvingats nöja mig med ganska torftiga data.'* 4. Otto Lindbergs tryckta matrikel ger uppgifter om de skånska fogdarna 1719-1809 (68 personer). Undersökningen kompletterar materialet under punkt 3 främst vad gäller socialt ursprung, giftermål, barnens öde och släktband. Uppgifterna har inte kontrollerats mot arkivmaterialet, men trots avsaknaden av vetenskaplig notapparat finns det få skäl att tro att landskanslistens uppgifter skulle vara inkorrekta. Kapitel 3.2 om fogdarnas karriärvägar och utbildning samt kronans utnämningspolitik bygger främst på materialgrupperna 1 och 2 (i viss mån på grupp 3); kapitel 3.3 om ämbetsmännen som en social grupp på materialgrupperna 3 och 4 samt kapitel 3.4 omderas materiella villkor på grupp 3.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=