RB 48

51 3.1.3. Frågeställningar och disposition De flesta frågeställningar som här är aktuella har redan berörts ovan och jag nöjer mig med att här sammanställa demi punktform. 1. Rekrytering, karriärvägar och utbildning. Först 1823 infördes kravet på kameralexamen för kronofogdarna. Men gynnades i praktiken ändå universitetsutbildning under undersökningsperioden 1719-1809? 2. Ämbetsmännens geografiska ursprung. Hämtades de ur lokala ämbetssläkter eller försökte kronan skaffa sig en geografiskt rörlig ämbetskår som den kunde knyta närmare till sig? 3. Kronans utnämningspolitik. Här krävs kunskaper om procedur och bestämmelser kring tillsättningar, men också uppgifter omde sökande som inte hade någon framgång vid utnämningarna. Vilka utnämndes och varför? Vilken inställning hade kronan till ackorden? 4. Anställningsvillkoren. Hit hör frågor rörande anställningstrygghet, tjänst mot borgen eller revers samt ansvarsutkrävande vid t.ex. balans. 5. Socialt ursprung och hemvist. Uppgifter om föräldrar, giftermål, barnens sociala öden, släktförbindelser och bostadsort. 6. Ekonomiska villkor. Här behövs svar på frågorna om inkomsterna av, i samband med, eller utanför tjänsten. Förekom utgifter i tjänsten? Tyder inkomsterna av tjänsteutövningen på att arbetet var en heltidssyssla? Förekom sammanblandning mellan ämbetsmannens privata ekonomi och de offentliga medlen? Vilken levnadsstandard kunde de olika ämbetsmännen upprätthålla? Frågekomplexen 1—4 behandlas i kapitel 3.2, fråga 5 i kapitel 3.3 och fråga 6 i kapitel 3.4 och i kapitel 3.5 dras trådarna slutligen samman. 3.1.4. Källmaterial, metodiska överväganden och avgränsningar För flertalet undersökningar utgör de nittio åren 1719-1809 undersökningsperiod. Skälet till denna utvidgning av tidsgränserna är fr.a. att denna typ av undersökning kräver en längre period för att förändringar skall framträda. Generationerna av befattningshavare måste ha växlat för att det skall vara möjligt att göra jämförelser över tid. En sidoeffekt är att utnämningspolitiken under två politiska system kan jämföras med varandra. Källmaterialet består av fyra grupper:

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=