3. De lokala ämbetsmännens karaktäristika—karriär, utbildning, social hemvist och materiella villkor 3.1. Inledning 3.1.1. Syfte Kapitlet har två huvudsyften. För det första att karaktärisera ämbetsmännen somyrkesgrupp-, rekrvtenng, karriärvägar, utbildning och anställningsvillkor. För det andra att ringa in dem somsocial grupp i avseende på ekonomisk standard, socialt ursprung, och släktförbindelser. Med de förstnämnda frågorna kommer man även åt kronans rekryteringspolitik. Den första aspekten anknyter främst till idealtyperna för en rationell byråkrati och ståndspräglad förvaltning. Här bör man också ställa frågan vilka faktorer som förhindrade en byråkratisering. Det senare perspektivet ger möjligheter att placera in demi förhållande till andra samhällsgrupper och inte minst i förhållande till allmogen. Avsikten är sålunda att teckna en kollektivbiografi över en yrkeskår under ancien régime. Fogdarna står i centrum, men också häradsskrivarna behandlas och i viss utsträckning länsmännen. 3.1.2. Forskningsläge Rekryteringsstudier har varit en av de vanligaste infallsvinklarna på förvaltningen i det tidigmoderna Europa. Forskningsöversikten skall visa på källorna till metodisk inspiration samt ge en referensram. Vanligen har man undersökt utbildning, karriärväg, faderns yrke, socialt ursprung, geografisk härkomst, ålder vid tjänstetillträde, tjänsteköp, söner inom faderns yrke, fastighetsmnehav och förmögenhet vid frånfället.' Samma variabler är relevanta här. Varierande källäge gör att populationernas storlek varierar kraftigt: från något tiotal till flera tusen personer. Olika typer av avgränsningar har utnyttjats i forskningen - slumpmässigt urval, tidssnitt eller begränsade områden. Eftersom flertalet av detta kapitels undersökningar bygger på arkivmaterial (som bitvis är bristfälligt eller svårforcerat), inses nödvändigheten av begränsade ramar och varierande avgränsningsprmciper.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=