41 Slutligen skall några ord sägas omlänet somsådant. Som framgår av karta 2:2 omfattade Örebro län hela Närke och Värmland, samt västra Västmanland. Länet benämns ofta Närke-Värmlands län, men beteckningen kan bli missvisande eftersomman då lätt kan förbise västmanlandsdelen. I storlek var länet jämförbart med norrländska och finska län. Särskilt är denna jämförelse relevant för de avlägsnare delarna av Värmland. Länet delades 1779, då Värmland avskildes som ett särskilt län. För de fögderier som är aktuella i föreliggande undersökning - Väster- och Östernärke - var förhållandena dock annorlunda. Båda fögderierna låg i anslutning till residensstaden Örebro och båda fögderiernas tjänstemän vistades ofta där i sitt arbete. Örebro länsstyrelse fungerade under långa perioder under frihetstiden ganska väl. Det framgår bl.a. av att dess arkiv är förhållandevis välstrukturerat och välbevarat. Forskning omhur länsstyrelsen arbetat saknas och det gäller i stor utsträckning för samtliga län. Denna forskningsuppgift kommer på flera sätt att beröras i denna avhandling. Länet hörde tillsammans med Kopparbergs län till de län som under 1700-talet regelmässigt besattes med landshövdingar som hade civil bakgrund. Att länet var förhållandevis välskött vid mitten av 1700-talet kan bero på den duglige landshövdingen Nils Reuterholm 17391756. Han hade tidigare varit i Kopparbergs län åren 1732-39. Det är däremot väl bekant att Johan Abraham Hamilton af Hageby 1766-80 misskötte länets styrelse, vilket bl.a. uppdagades genom justitiekansler Liljestråles inspektionsresor. Åren 1773-75 vikarierade lagmannen Jacob Ludvig von Schantz som landshövding. 2.2.2. Säters fögderi Säters fögderi i Kopparbergs län omfattade tre socknar — Säter, Stora Tuna och Gagnef — och sträckte sig ca 5 mil från nordväst till sydost. Inomområdet låg Säters stad.'*"’ Fögderiet var inte indelat i härader, utan länsmännen hade socknarna som ämbetsdistrikt (i Tuna fanns två länsmän). Jordebokssocknarna och församlingarna sammanföll i stort. Säters stad och socken utgjorde tillsammans en församling. Kapell fanns i Mockfjärd i Gagnef, i Amsberg, Enbacka och Silvberg i Tuna. St. Tuna socken bestod i administrativt hänseende av »Tuna Utom Bron» och »Tuna Ovan Bron». Bron gick över Tuna å vid St. Tuna kyrka och delade socknen i en sydostlig och en nordvästlig del."*^ Strax utanför fögderigränsen låg i nordost residensstaden Falun. Fögderiets gästgiverier tycks ofta ha haft kort livslängd; de som märkts ut på karta 2:4 var inte samtidigt i bruk."*^ I judiciellt hänseende ingick St. Tuna och Gagnef i Kopparbergs läns östra domsaga och Säter i den västra domsagan. Varje socken utgjorde ett tingslag. Tingsplatserna låg i Säters stad, Buskåker
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=