RB 48

152 Säter och Västernärke finns uppgifter att deras karriärer slutade med balans och exekutiva auktioner. Även vid justitiekanslerernas inspektionsresor framkom att balanser var vanliga. Förändringar i regelsystemet och i balanskommissionerna visar att statsmakterna bedömde problemen somstora. Ett av balansfallen - Jacob Berg i Säter - inträffade emellertid under de undersökta nöd- och orosår. Jag återkommer till detta i nästa kapitel. 127 Den balans somSven Flodman i Västernärke ådragit sig uppdagades visserligen under 1770-talets nödår, men allt tyder på att hans problem främst orsakades av en hjärnblödning 1772. Fallet torde visa ett normalt exempel på denna typ av balans — vid sjukdom eller hög ålder. Vid utgången av uppbördsåren var balanserna mycket höga i Västernärke under 1770-talets första år. Enligt balansextraktet 30/4 1773 utestod ännu 33.127 dsm (inklusive spannmålsmedel) för de tre senaste åren 1770-72.'“* 1773 betecknades ännu inte Flodmans balans som »proprie». Vid utredningen av balansen framkomatt två av fögderiets fem länsmän dragit på sig egna balanser. Detta visar att det krävdes en uppmärksam fogde för att hålla reda på de underlydande. Nu ålåg det Flodman att på egen hand klara ut sina mellanhavanden med allmoge, länsmän och fjärdingsmän. Detta innebar att en avskedad fogde — Aron Bergströmhade efterträtt honomi oktober 1773 — fick ägna sig åt restantieindrivning. Häradsskrivaren Benzell misstänkte att arbetet skulle komma att ta tid. På hans inrådan och med Flodmans eget medgivande, belädes gård och lösöre med kvarstad i september 1773. I mars 1774 genomförde landsfiskalen tillsammans med Bergströmen inventering av Flodmans fogdekontor. Landshövdingen slog sålunda på ett tidigt stadium vakt omkronans säkerhet — kanske var han påverkad av justitiekanslerns granskning av länet vid samma tid - vilket i detta fall var desto viktigare eftersomFlodman inte hade kunnat prestera några borgensmän. I april 1774 rapporterade Benzell till landshövdingen att han efter besked från länsmännen hade »anledning sluta . . . det . . . Flodman kommer at häfta för någon proprie ballance». EftersomFlodman nu var så dålig »at han icke kan sig sielf wårda mindre något redigt tänka» borde han skiljas från den återstående uppbörden. Bergström anbefalldes att skaffa fram restlängder som verifierade de utestående summorna och att infordra Flodmans redogörelse. Först nu förbjöds Flodman att hålla reststämmor och att ta emot uppburna medel från länsmännen. Huvuddelen av balansbeloppet bedömdes av länsstvrelsen i maj 1774 som Flodmans proprie balans, och han ålades att betala eller förklara 21.683 dsm. Nu var Sven Flodman så illa däran att han inte kunde skriva brev längre och hans hustru, Catharina Beckman, fick sköta kontakterna med länsstyrelsen. Flodmans frälsehemman Mårsta med tillhörande lösöre drogs in till kronan. I augusti 1774 fick Bergström order att belägga skörden med kvarstad och att 131

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=