RB 48

105 Att de proprie balanserna var ett stort problemframgår inte minst av strömmen av nya bestämmelser.Landshövdingen hade rätt att suspendera fogde, häradsskrivare och landskamrer om de drog pä sig proprie balanser.För att förbättra kontrollmöjligheterna skulle landskamreren frän 1739 bifoga förklaringar till alla utbalanserade poster i landsboken. Här fanns det stora brister; redan 1742 upprepade kammarkollegiet bestämmelserna eftersom »de balanceförklaringar, hwilka en del landsböcker medföljt, icke funnits til alla delar wara sä inrättade, at deraf om balancernes och restantiernes rätta beskaffenhet kunnat fäs fullkomlig underrättelse».^^ Problemen kvarstod dock och nya påminnelser kom. Frän 1754 skulle landskamreren lämna in en första sammanställning av balanserna i länet redan före 30/6, dvs. redan pä grundval av fogdarnas summariska räkningar. Vid landskontoret sammanställdes länets räkenskaper i landsboken som innehöll följande delar: 1) balansräkning frän föregående är (fordringar och skulder). 2) kapitalräkningar; kronans skuld frän föregående är, avkortningar, anordningar, leveranser, utbetalningar och kronans fordran vid årets slut (i debet), samt kronans fordringar frän tidigare är, de debiterade skatterna och kronans skuld till nästa är (i kredit). 3) överdragsräkningen som specificerar de olika inkomsterna. 4) avkortningarna. 5) anordningarna. 6) specialräkningar (i debet debiterad skatt och kronans vinst, i kredit avkortningar, anordningar, leveranser och eventuella balanser). 7) balansextrakt. 8) observationer med förklaringar och resolutioner. 9) lantränteriets inventarium. Landsboken skulle skickas till kammarkollegiet senast vid årets slut.^*^ Den var sedan föremål för revision i kammarkollegiet och kammarrevisionen. Räkenskaperna var utsatta för flera granskningar redan pä lokal och regional nivå. Landskontorets observationer över fogdarnas specialräkningar var den viktigaste revisionen pä denna nivå. Kontoret kunde också göra anmärkningar mot taxermgslängderna för bevillningen. Observationerna skulle vara förklarade till ett visst cfatum (vite per dag vid överträdelse) och varje förklaring skulle föreläggas landshövdingen för beslut. Eftersom landsboken upprättades långt efter det att fogden lämnat ifrän sig räkningarna var landskontoret skyldigt att bifoga en särskild uppdaterad berättelse rörande balanserna. Även landshövdingen äläg ett revisionsansvar; han skulle dä och dä kontrollera fogdarnas mänadsförslag mot lantränteriets uppgifter. I kammarkollegiet gjordes en första granskning av landsboken. Man kontrollerade att alla specialräkningar fanns bifogade, att räkningarna var underskrivna och särskilt balanserna. Kammarkollegiets observationer skulle också förklaras inom en viss angiven tid. Sedan överlämnades räkenskaperna till kammarrevisionen för den bokföringsmässiga revisionen.^'

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=