RB 47

22 5.Namn på den (dem) sombötfällts — alltid 5. Bostadsort för den som väckt åtal, är förfördelad eller bötfällts — oftast för boende på annan ort, på landsbygden även vissa perioder en byangivelse för boende i häradet 6. Titel på den (dem) som väckt åtal, är förfördelad eller bötfällts - i städer med visst bortfall under periodens början, senare somregel, på landsbygden med relativt stort bortfall för bönder men oftast noterat för andra grupper 7. Typ av brott - alltid och oftast relativt väldefinierat enligt juridisk terminologi 8. Bötesstorlek - alltid 9. Omvandling av böter till fängelse eller kroppsstraff - oftast före 1700-talets slut, mer sällan därefter Böteslängdernas största svaghet är alltså att de utesluter dem som dömts till dödsstraff. Mycket grova våldsbrott och stölder, mm, där straffet verkligen konfirmerats av högre instanser, finns alltså inte i längderna. Däremot redovisas de som benådats till böter, vilket var mycket vanligt. För att studera brott som lett till dödsstraff är man alltså hänvisad till hovrätternas arkiv på det sätt somkommer att ske i presentationen av några tioårsperioder. Från och med 1700-talet, främst dess senare del, fördes ibland så kallade stämningslistor med uppgifter över de mål som stämts in till domstolen. I denna undersökning har de i viss mån använts som kompletterande källor. Stämningslistornas kvalitet, både vad det gäller läsbarhet, detaljrikedom och registrering av samtliga mål, växlar med tid och plats. Rent allmänt kan sägas att deras kvalitet förbättrats vid 1800-talets början, men de måste alltid användas med varsamhet. När stämningslistor använts diskuteras de källkritiska bedömningarna i sitt sammanhang. Skillnaden mellan saköreslängderna och stämningslistorna är naturligtvis att de sistnämnda även redovisar civila tvister och mål som aldrig ledde till en fällande dom. I vissa fall kan man även se om målet behandlats vid flera tillfällen samt datum för detta. Stämningslistorna är mer konsekventa vad det gäller identifieringen av den part som för talan, vilket är naturligt. I vissa fall kan man även få uppgifter om förlikningar och andra anledningar till att målen inte fullföljts. Det förekommer även för en del perioder att vittnen redovisas, eftersom även dessa skulle stämmas in. Särskilt förlikningsuppgifter är värdefulla, då en del mål inte ens nådde domsbokens protokoll, på grund av att det avförts i ett tidigt stadium. En annan viktig faktor när det gäller en jämförelse över tid är naturligtvis förändringar av lagarna, till exempel tillkomsten av 1734 års lag. I den mån dessa faktorer tycks ha spelat en roll redovisas de i anslutning till sitt sammanhang. Rent allmänt kan sägas att lagändringarna under perioden ofta spelat en mindre roll vad det gäller brottsdefinitionerna, även om straffsatserna ibland ändrats.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=