21 ur de andra serierna när de inte funnits i domboken. Med denna metod har de allra flesta saköreslängder kunnat registreras med undantag för enstaka år samt en besvärande lång period som sträcker sig från 1740-talet till 1796 för Linköpings rådstuvurätt. Det sistnämnda är naturligtvis beklagligt, men stickprov som togs före registreringen avsåg tyvärr genomgående år då källan kunde återfinnas. När upptäckten sedermera skedde var det av arbetsekonomiska skäl för sent att ändra strategi. Orsaken till att det inte finns några längder bevarade under 1700-talets senare del för Linköping är sannolikt att staden — enligt en anteckning i riksarkivets version av en landsbok från 1740-talets början - själv somett privilegium åtnjöt sakörena, dvs. bötesintäkterna. Därmed fanns det ingen anledning för staden att leverera något exemplar till kronan och därmed minskade också behovet av en egen kopia i säkert förvar, sedan den interna redovisningen skett. I gengäld har stämningslistorna för Linköping registrerats från 1770-talet fram till 1800-talets början, vilket i viss mån, men inte helt, kompenserar förlusten. Saköreslängderna är, som namnet säger, förteckningar över de böter som utdömts under en viss session eller — för städerna — en viss månad. För den period detta gäller innebär det att man återfinner den allra största delen av alla brott somhar lett till en fällande dom. Strafflagarna före och efter 1734 räknade i princip endast med två huvudsanktioner, böter eller dödsstraff. Fängelse och kroppsstraff var omvandlingsstraff av böter. Under tidigare perioder (företrädesvis 1500-talet) kan man eventuellt misstänka att böteslängerna, som inkluderats direkt i landskapsräkenskaperna, inte alltid redovisade de böter som uteblev på grund av betalningsoförmåga eller av annan anledning. I de serier som återfinns i domböckerna från 1600-talets slut och framåt och i länsräkenskapernas kopior från samma tid finns det en speciell avräkningskolum för sådana fall och denna har också använts. Det finns inget somdå tyder på att utdömda böter fallit bort annat än i enstaka fall. Mot 1700-talets slut inträder en annan period, då visserligen alla utdömda böter registrerats, men då man inte alltid, eller ibland till och med som regel inte, redovisat senare omvandlingar från böter till fängelse eller kroppsstraff. Därmed bortfaller vår enda systematiska kålla för att avgöra vilka omvandlingar som skedde för olika kategorier av brott, olika sociala grupper, etc. I övrigt ser dock sakörelängderna under den här studerade perioden ut på i stort sett samma sätt och ger en heltäckande bild av antalet bötfällda brott. Följande lista presenterar de uppgifter som finns i längderna med noterande av omde förts systematiskt eller ej: 1. Datumför målet i domboken — ofta 2. Målets nummer i domboken - ibland 3. Namn på den somväckt åtalet — oftast från och med 1700-talets början 4. Namn på den (dem) som förfördelats av brottet om annan än den somväckt åtalet - vissa perioder i vissa områden systematiskt, annars i varierande grad då
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=