RB 47

100 Som väntat finner vi en majoritet av besuttna personer bland dem som kärade i egendomsbrott i Linköping. Motsvarande skillnader framträder inte bland konflikterna, dvs. våldsbrott och trätor, där andelarna besuttna repspektive obesuttna är relativt lika bland kärande och svarande. I övriga brottskategorier är talen för små för att man skall kunna utläsa några tendenser. Medan de obesuttna med kända titlar utgjorde cirka en tredjedel bland de svarande var de endast en sjättedel bland de kärande. Bland de svarande hittar vi till exempel 24 procent obesuttna bland konfliktbrotten, medan de utgjorde 18 procent av de kärande. De sexuella brotten utgjorde som ovan nämnts ett undantag. Bland egendomsbrott utgjorde de obesuttna en tredjedel av de svarande, men endast 13 procent av de kärande. Man kan inte företa någon statistisk granskning av rättsprotokollen för att utröna i vilken omfattning domstolen gjort mannamån till fördel för de mer etablerade. I stället får man nöja sig med att söka efter fall som visar om det, trots allt, varit möjligt i enskilda fall att få rätt mot högre ståndspersoner som begått övergrepp. I Gullberg utgör Per Uggleby ett sådant exempel. Sedan överste Hugo Hamilton blivit herre på Ljung, komhan, oftast via sin fogde Per Uggleby, att agera i åtskilliga mål under de närmaste åren. År 1643 låg översten i en tvist med tre av sina bönder i Härna angående skatten. Hamilton hade köpt tre» hela» gårdar till frälse två år tidigare. Nu ville bönderna att de skulle få återgå till halv skatt, som de betalt medan de var kronogårdar. Domstolen fann att detta var rimligt och vädjade till landshövdingen att han skulle ändra skattesatsen. År 1644 klagde Per Uggleby bland annat över att en spång över ån gjorde att folk trampade ned säden på Ljungs skattegård. I domen sägs att saken skall få bero till dess att översten kommer hem. Samma år lade Per Uggleby in ett vad angående en bössa han beslagtagit av en misstänkt tjuvskytt. Beslaget hade hävts och domstolen avvisade vadet då det kommit in för sent. I ytterligare ett mål samma år sköt domstolen upp ett krav från fogden att komma åt en åkerlycka som brukades under prästgården. Däremot fick översten igen några hus som prästen kunnat utnyttja. Nästa år råkade Per Uggleby illa ut, då han olagligen på häradsallmänningen fängslade en torpare, somhan trott vara en av sina underlydande. Per fälldes för hemgång och våldsverkan. Strax därefter avkunnades domom prästgårdens ägor till Hamiltons nackdel, och samma år fälldes fogden på talan av landshövding Johan Rosenhane och Gustaf Baner för att ha kommit med äreröriga beskyllningar mot demi ett brev till sin husbonde. Efter avbön slapp han undan med 3 markers böter. Samma ting förlorade han ett mål mot hustru Brita i Linköping, som han olagligen förbjudit att använda sin svedja. Slutligen tvingades Per återlämna ett torp i Flämma från vilket han drivit bort en kaptenlöjtnant. Per försvann sedan ur protokollen och en annan fogde ersatte honom som överstens ombud. Uppenbarligen hade Per Uggleby gått alltför hårt frami sina

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=