148 denna verksamhet de traktater, som under Birger Jarls regering komatt avslutas med Lybeck.^^ Att fastställa någon viss tidpunkt vid vilken MEStL skulle föreligga färdig är följaktligen inte möjligt och fråga är omdet över huvud taget går att göra detta. Väl kan det tänkas att en stomme eller grundplan kan ha förelegat färdig, men den närmare tillämpningen av denna plan på de olika städer, som under 1200talet och 1300-talet uppstod, måste anstå till dess att man visste vilka krav eller anspråk somkunde komma att ställas på de olika städerna. Det blev närmast en fråga ominnehållet i olika städers privilegier. Har kung Albrekts brev av 1365^* spelat en viss roll vid bestämmandet av begreppen bjärköarätt och stadsrätt så är samma förhållandet med ett brev av Magnus Eriksson av 1342 och 1352. Bakgrunden till detta brev får sökas redan 1276 då Magnus Ladulås i ett brev av den 23 maj detta år från Östra Aros lämnar borgarna i Visby synnerligen generösa privilegier när det gäller rätten att sälja varor i andra svenska städer.^^ I MEStL Km33: 3 och 34:4 har emellertid gotlänningarna betraktats som ”gäster” och därmed följde mycket begränsad rätt till försäljning och köp av varor i Stockholm. Detta ledde till en tvist eller motsättning mellan borgarna i Stockholm och Visby. De senare ansåg sig ha av kungen blivit tillförsäkrade viss handelsrätt i Stockholm. Saken fördes inför kungen som i ett brev från Varberg av 1342 eller 1352 löste konflikten, till större delen till Stockholms förmån. Det väsentliga är här brevets datering och denna är oklar, så till vida att man inte kan med absolut säkerhet avgöra om 1342 eller 1352 avses. Eftersom inskränkningarna i handelsbestämmelserna finnes i MEStL, så blir detta brevs datering av vikt för bestämningen av tidpunkten för tillkomsten av MEStL. Till frågans besvarande har Jan Liedgren lämnat ett bidrag i Holmbäcks inledning till MEStL,^° som visserligen inte löser spörsmålet helt men låter omständigheterna peka mot att årtalet 1342 skulle vara det riktiga. Längre torde det i dagens läge inte vara möjligt att komma och därmed skulle åtminstone om dateringen av MEStL kunna sägas så mycket som att denna lag, stomme eller urkund inte kan ha tillkommit före år 1342. Med hänsyn till att MEStL säkert förelåg 1349 på grund av brevet till Jönköping av den 11 september 1349, skulle man alltså kunna ange tiden för MEStL:s färdigställande till perioden 1342-1349. Hafström^' har velat inskränka tidsperioden ytterligare och ange den till 1347-1349, emedan han anser att man måste ta hänsyn till Uppsalastadgan av 1344 och föreställningen att MELL måste föreligga färdig först. På grund av in- ’’ Klmufn, Sverige och hanseaterna s. 92, detis, Birger Jarls andra traktat med Liibeck i Historiska studier tillägnade Nils Ahnlund 23.8.1949, s. 68 ff. 5* PRF l,s. 49. PRI- I, s. 3. Hoimb.\ck 1 MEStL s. LXIII. Hafstrom, SvJT 1960, s. 537.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=