6. Landskapsrättens utveckling efter 1290 Förändringen i landskapslagstiftningen har tagit sig det uttrycket att vi från tiden från slutet av 1200-talet och 1300-talet har de flesta av våra äldsta handskrifter av dessa lagar. Det viktigaste är emellertid att en helt ny redigering av Upplandslagen nu kom till stånd, initierad antingen från Magnus själv före hans bortgång år 1290 eller från förmyndarstyrelsen för den minderårige sonen Birger. Möjligen har initiativet tagits av^ lagman Birger Persson såsomTiundalands lagman. Stadfästelsebrevet anger honom först, men detta kan också vara ett sätt att ange att det är landskapsmenighetens önskan somframföres och att det alltså är denna somönskar en förändring i den bestående lagen. Härigenom kunde eventuella centralistiska strävanden döljas. UL:s tillkomst är även i ett annat avseende signifikativt. Det gäller här en lag för ett helt nytt område. De tre folklanden får en gemensamlag, där endast förhållandena i Norra Roden synes ha givit anledning till vissa svårigheter, som dock inte närmare redovisas. I själva verket var det inte nog med detta. UL kom att utöva ett stort inflytande på VmL och HL.’ HL kan betraktas som en förkortad UL. Följaktligen kan UL betraktas som en för landet norr om Mälaren gällande lag, på samma sätt somlagmannen för Uppland betraktades som lagman för hela Norrland. Eftersom det endast hade gått tolv år sedan Skenningestadgan angivit det sätt på vilket kungen kunde vidtaga förändring i lagstiftning eller göra tillägg i sådan, kunde man förvänta sig att stadgans bestämmelser skulle iakttagas vid UL:s genomförande och stadfästande. Så kan emellertid inte sägas ha varit fallet. Och detta beror naturligtvis på att förutsättningarna för UL;s genomförande var helt annorlunda än de somförutsågs vid lagändring enligt stadgan. Här gäller det först ett helt nytt jurisdiktionsområde, sominte förut haft en enhetlig lag. Det gäller vidare inte som stadgan förutsätter att stifta lag där sådan inte funnits för de tre folklanden, utan det gäller att för en sammansmältning av dessa folkland ge en helt ny lag, vilken dessutom upptog de förändringar, som ägt rumunder den gångna delen av 1200-talet. Införandet av UL anges heller inte ske med rådet. Ett helt annat förfarande har använts. Lagman Birger får i uppdrag att med de kunnigaste från vart folkSI.L 3, s. LXI.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=