88 De fall, somman byggde den ursprungliga germanska vindikationsrätten till stulet gods på, var stöld av kreatur och särskilt hade man häststölder för ögonen. Vid en häststöld hade tjuven möjlighet att snabbt förflytta sig från brottsplatsen och kunde försvinna till närmaste handelsort för att där sälja djuret. Åke Anderssons och andra riksdagsledamöters skildringar av häststöldernas betydelse på 1870-talet och källmaterialet från 1850-talet visar att man vid denna tid hade att kämpa mot en ofta organiserad brottslighet av stor kriminalpolitisk betydelse. Förhållandena därvidlag hade tydligen inte ändrats i högre grad sedan landskapslagarnas tid. Häststölderna var och förblev ett plågoris i det gamla bondesamhället. Det finns civilrättsproblem, som är snart sagt eviga. Längre fram, i det utvecklade industrisamhället, skulle bilstölderna komma att spela en liknande roll somhäststölderna i bondesamhället. I. kam. biföll utskottsyrkandet på avslag utan diskussion. I II. kam. utspelades en kort begravningsakt: Motionären Åke Andersson yttrade: ”Då Lag-Utskottet fält dödsdomen öfver min motion, och Första Kammaren redan, i hvad på densamma ankommer, satt domen i verkställighet, har jag ingalunda för afsigt att här i denna Kammare göra ett försök att skaffa fostret till lif, ej heller vill jag belasta protokollet med någon likpredikan i detta fall ” ”Detta är oss alla bekant, lika väl som att Utskottet, då frågan första gången förevar till behandling, kom till det resultat, att stulen vara, så vidt den ej blifvit köpt på offentligt ställe, såsom t.ex. under marknad eller å torgdag, kunde af rätte egaren återbekommas utan lösen till den, som på god tro deraf blifvit innehafvare, men i annat fall blott emot lösen. Tillämpningen afdet lagrum, som i min motion beröres, i fråga om stöld af hästar har synnerligen bidragit till denna bedröfliga industris förkofran. Lag-Utskottet säger vidare, att det icke synes vara med behörigt aktgifvande på enhet i lagstiftningen öfverensstämmande att, på sätt med motionen åsyftas, uti ifrågavarande hänseende stifta en undantagslag i afseende på hästar, som blifvit rätte egaren frånstulne. Jag tror dock att i fråga om häststölder ett undantagsförhållande bör ega rum, ty här kan den stulne varan — vare sig tjufven svingar sig upp på den stulna hästens rygg eller spänner hästen för ett åkdon — skaffa tjufven undan sinaförföljare många mil på en enda natt. Jag skulle helst velat än ytterligare utsträcka min motion, men då vi nu försökt i tre år och icke kommit till annat resultat än vi gjort, tänkte jag försöka åvägabringa en ändring uti den i motionen åberopade 16 § åtminstone i detta enda fall, för att derigenom i någon mon afskräcka tjufvar och tjufköpare från begåendet af dessa brott ” Denna gång uppträdde i debatten Eskilander Thomasson: Han upplyste att då han begärde ordet, var det för att bemöta ett förv'äntat yrkande ombifall till Åke Anderssons motion. Men då något sådant yrkande icke blivit framställt hade anledningen till att han begärde ordet förfallit.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=