62 Utskottets ståndpunkt försvarades av ledamoten Richard Carlén,*^ somsjälv framhöll att hans försvar inte skulle bli särskilt varmt. Vad sombrast ifråga om ”värme” ersattes emellertid i rikligmån av värdefullaupplysningar omvindikationsproblemets läge i praxis. Carlén upplyste att han egentligen velat stödja lagkommitténs förslag, som han från teoretisk synpunkt fann riktigt, men att diskussionen i utskottet givit honomanledning till en annan uppfattningi praktiskt hänseende. ”Det upplystes nemligen i Utskottet - vi hafva den lyckan att der hafva ledamöter från tvänne hofrätter, fyra eller fem häradshöfdingar och flere personer somtjenstgjort i nämnden, personer från alla landsändar, med ganska rik, både juridisk erfarenhet och erfarenhet om folkopinionen — att Skånska hofrätten och dess underrätter dömdes på det sätt Lag-Utskottet nu föreslagit. Ställande sig på den nuvarande lagens ståndpunkt, ansågo dessa domstolar sig böra tolka densamma så, att gods som kommit ur egarens hand genom olofligt tillgrepp bör utan lösen återlemnas af innehafvaren, som på god tro fått godset i handom. Det upplystes att Göta hofrätt och derunder lydande domstolar för 15 å 20 år sedan hade en alldeles motsatt uppfattning; de tolkade lagen den tiden så, att godsets af innehafvaren i god tro endast mot lösen borde till egaren återlemnas, men denna hofrätt och dess underdomare hade på sista tiotalet förändrat åsigt och dömde nu på samma sätt som Christianstads hofrätt som Lag-Utskottet nu föreslagit. Svea hofrätt och derunder varande domare dömde, i strid med båda andra hofrätterna, temligen enhälligt så, att innehafvaren i god tro af stulet gods endast emot lösen vore pligtig att lemna godset ifrån sig. Inom Högsta domstolen äro åsigterna mycket skiljaktiga; den ene dömer på det ena sättet, den andre på det andra. Herrarna behagade häraf finna, att det är alldeles nödvändigt att få en bestämd och tydlig lag, såvida menigheten skall kunna veta hvad som är lag, och att den princip, som Utskottet följt, ingalunda är, såsom Grefve Sparre yttrade, ny; den tillämpas ju redan nu af två tredjedelar af landets underdomare, af tvänne hofrätter och är äfven antagen af flera bland Högsta domstolens ledamöter. Samme talare yttrade derjemte att, utom den romerska rätten, hade han aldrig hört talas om denna princip. Jag beder då få upplysa honom— något som han utan tvifvel vet lika väl som jag, endast han behagar erinra sig det - att våra landskapslagar innehålla just denna grundsats, att densamma äfven, på grund af det ur Missgernings-balken hemtade stadgande i promulgationsförordningen, hvilket det är fråga om att nu upphäfva, tillämpades, ända till slutet af 18:e seklet, då en annat åsigt började i lagtolkningen göra sig gällande och temligen allmänt utbreddes, fastän en återgång nu på sista tiden omigen egt rum. Vidare beder jag få erinra om, att nästan de flesta Richard Theodor Carlén var vid denna tid häradshövding i Södra Roslags domsaga. Han hade fått sin första domarutbildning i Johan Gabriel Richerts domsaga och därefter haft en för tidens förhållanden typisk lantdomarkarriär samtidigt som han gjorde en högt uppskattad insats somliberal politiker. Han var 1873 ledamot av lagutskottet. SBL 7, 1927, s. 405 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=