154 ändock egendomen, utan så är att han visste, att den andre ej ägde överlåta den, eller han åsidosatt den aktsamhet sommed hänsyn till egendomens beskaffenhet, de förhållanden under vilka den utbjöds samt omständigheterna i övrigt skäligen bort iakttagas. Hade egendomen frånhänts ägaren genom stöld eller rån, är i första stycket stadgas icke tillämpligt, med mindre förvärvaren visar, att han med skälig noggrannhet undersökt överlåtarens åtkomst. Vid förvärv av sådan egendomsomallmänt säljes på kredit med äganderättsförbehåll bör förvärvaren genom granskning av åtkomsthandling eller kvitto eller på annat sätt söka förvissa sig omatt överlåtaren icke på grund av sådant förbehåll saknar rätt att överlåta egendomen. Förvärvas lösöre på offentlig auktion eller från yrkesmässig försäljare med fast affärsställe eller under därmed likartade förhållanden, vare sådana undersökningar som i andra och tredje styckena avses erforderliga allenast om särskild anledning till misstanke föreligger” I förslaget till lagrådsremiss 1972 lade man fram följande lagtext: ^ ”1 § Förvärvar någon lösöre genom överlåtelse från den som hade egendomen i sin besittning men varken var ägare till den eller behörig att förfoga över den på ägarens Vignzv, färförvärvaren äganderätt till egendomen, omhan fått den i sin besittning och varken insett eller med hänsyn till egendomens beskaffenhet, de förhållanden under vilka den utbjöds eller omständigheterna i övrigt bort inse att överlåtaren saknade rätt att förfoga över egendomen.” Som synes är § 1 olika konstruerad i lagförslaget respektive förslaget till lagrådsremiss. Gemensamt är rekvisiten ”egendomens beskaffenhet”, ”de förhållanden under vilka den utbjöds” och ”omständigheterna i övrigt”. Men rättsföljden att förvärvaren får behålla godset - i förslaget till lagrådsremiss förtydligat till ”får förvärvaren äganderätt till egendomen” - är i lagförslaget en konsekvens av rättsfaktum ”åsidosatt aktsamhet” medan den i remissen beror på att förvärvaren bort inse att överlåtaren saknade rätt att förfoga över egendomen. I båda förslagen gäller naturligtvis att vetskap omfångesmannens bristande behörighet utesluter exstinktion. Men aktsamhetsrekvisitet i lagförslaget i SOU 1965: 14 innebär tydligen något annat och mera än "bort inse” och pekar i riktning mot ett krav på särskilda åtgärder från förvärvarens sida som förvärvaren ”skäligen bort iakttaga”. Krav härpå kommer mycket riktigt i nästa stycke i lagförslaget vid förvärv av stulet eller rånat gods, där förvärvaren för att godtrosförvärv' skall äga rummäste visa att han med skälig noggrannhet undersökt överlåtarens åtkomst. Detta innebar alltså en överflyttning av bevisbördan. Dessa på tendenser i praxis och hänsynen till nordisk rättsgemenskap byggda förslag till lagregler^ från de båda rättsvetenskapsmännens sida är en nyhet i ^ Förslaget till lagrådsremiss kom aldrig att bli föremål för lagrådets yttrande. Kursiveringarna i lagtextförslagen är gjorda här. ^ SOU 1965:14 s. 190 ff. Märk att i förslaget till lagrådsremiss överflyttades icke bevisbördan
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=