97 Spergsmaalet.'^ Paa naeste Aars Rigsdag optog 0. Andersson Sporgsmaalet paany, og Lovudvalget udarbejdede et nyt med det tidligere i Realiteten stemmende Forslag — der var kun tilfojet, at naar Godset var pantsat hos en ”allmän pantlåneinrättning”, skulde saadan Indretning ubetinget have Krav paa at beholde det, indtil Gjaelden betaltes - men heller ikke dette Forslag vandt Rigsdagens Bifald, og samme Skjaebne havde endelig et Rigsdagen i det derefter folgende Aar (1875) förelagt af Lovudvalget udarbejdet Forslag, i hvilket den tidligere gjorte Undtagelse med Hensyn til Kjob i Butiker m.m. var strogen. Till sist omnämnde Lassen riksdagsmannen Åke Anderssons förslag år 1876 om oinskränkt vindikation av stulna hästar och gav följande karakteristik av det svenska rättsläget: "Derefter har Sporgsmaalet hvilet, og Sverrigfrembyder altsaa den Dag idag det lidet heldige Forhold, at der paa et af Civilrettens vaesentligste Punkter - thi til disse tor man vel nok henregne Sporgsmaalet om Vindikationsrettens omfång med Hensyn til rörlige Ting — hersker Usikkerhed om Forstaaelsen af den gjaeldende Ret. I Norge har der, saavidt vides, ikke vaeret Tale om Forandringer i den bestaaende Ret.” Som synes var Lassen väl förtrogen med svensk rätt och svensk debatt på området ifråga. Han upptog därefter vindikationsproblemen i fem särskilda punkter, varav den första är formulerad: ”Om Vindikationsrettens Udelukkelse eller Indskraenkning, forsaavidt angaar Ting, der ere berovede Ejeren ved Tyveri eller paa anden Maade frakomne ham mod hans Villie.” Lassen tillämpade där först den av ålder vanliga kasuistiska metoden att ställa ägare och tredjeman mot varandra för att undersöka om man med rättsideologiska motiveringar, i det här fallet rättsdogmatiska eller rättviseargument, kan finna en lösning på problemet. Han avvisade denna metod, och polemiserade direkt mot Nordströms anförande i 1. kam. i Sverige år 1873, vari denne till stöd för tredje mans position åberopade det romerska proverbet ”Casum in re sentit dominus”. Lassen påpekade med rätta att det är obegripligt hur den romerska regeln ifråga överhuvudtaget kan sättas i förbindelse med en vindikationssituation. Godset har ju inte skadats eller förstörts genom en olyckshändelse. Det har genom ett brott kommit ur ägarens besittning, vilket objektivt sett är något helt annat. Att ägaren subjektivt kan anse sig ha drabbats at en olyckshändelse - varför skulle just han bli bestulen — ger inte fog för en rättsdogmatisk slutsats. Efter att ha visat att en kasuistisk metod inte leder till resultat ställde han direkt frågan: vad är bäst ur samhällets synpunkt? Vid ställningstagandet till denna fråga polemiserade han energiskt mot Eric Sparres argument i den svenska riksdagen, liksomvid föregående juristmöte, för ett exstinktivt godtrosförJfr. ovan s. 52 ff. Det var inte enbart Nordströms inlägg somgjorde att motionen föll i I. kam. 7
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=