90 Tiohärads kyrkorätt Den s.k. Smålandslagens kyrkobalk finns i två handskrifter, bägge tillsammans med Magnus Erikssons landslag. Den variant som fått beteckningen hsA inleder landslagens hsD enligt Schlyters beteckning. Den upptar de sex första sidorna av ett lägg, somursprungligen bestått av åtta sidor, men somfått de två sista sidorna bortskurna. Kyrkorätt och landslag är skrivna med olika men samtida händer, från senare delen av 1300-talet. HsB av kyrkorätten är tillagd i slutet av hsA av landslagen. Också här är händerna olika: landslagen är skriven i mitten av 1300-talet och kyrkorätten under senare hälften av samma århundrade. De bägge varianterna av kyrkorätten är således ungefär samtida enligt Schlyters datering. hsB är defekt i det att två blad gått förlorade. Schlyter har ett utförligt resonemang till frågan omhsA av kyrkorätten tillhört en fullständig Smålandslag eller särskilt avskrivits för att ingå i landslagen. Han argumenterar för det förstnämnda alternativet med hänvisning till de två bortskurna bladen. Samtidigt är mer än hälften av sista sidan lämnad ledig. De bortskurna bladen kan alltså ha varit blanka och det var vanligt att sådana tillvaratogs. De kan därmed inte utgöra något argument för att lägget varit en del av en hel lag. Lägget med kyrkorätten skiljer sig inte heller från handskriften i övrigt. Handskriften ger alltså inget belägg alls för att kyrkorätten tidigare skulle ha tillhört en annan handskrift.^'* Andra omständigheter talar istället emot denna teori. Eftersom handen som skrivit kyrkorätten daterats till senare hälften av 1300-talet skulle, omSchlyters mening varit den riktiga, skrivaren först ha skrivit av hela den förmodade Smålandslagen och sedan slaktat den för att låta kyrkorätten sammanbindas med landslagen. Ett sådant förfarande verkar mindre sannolikt. Det finns heller ingenting i texten somtyder på att kyrkorätten varit en del av en hel lag, snarare tvärtom. Både index och flockindelning saknas. De ovannämnda kyrkorätterna är de enda bevarade lagarna från Småland. Slutsatsen av framlagda fakta blir att omdet överhuvud funnits en fullständig Smålandslag, så har i varje fall inga rester bevarats till oss av denna. Västgötalagarna Västgötalagen föreligger i två huvudversioner, av senare forskning kallade äldre och yngre Västgötalagen. Jag benämner demi fortsättningen VgL I och VgL II. Dessutomfinns ett fragment, somdaterats till omkring 1250. En terminus post för VgL I är 1281, då biskop Brynjulfs stadga från detta år är medtagen.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=