67 saken till Ljonga ting.^^ I lagens historik finns en uppgift som tyder på att det var biskopsräfsten som tidigare dominerade i de mindre målen. Men snart har konkurrensen med kungen satt in.^^ I den nu bevarade redaktionen är huvudvikten lagd vid att dra upp rågången mellan biskopsräfstens och konungsräfstens kompetens. Den närmaste parallellen till Östgötalagens tingordning finns i norsk rätt efter år 1300. Det av uppnämnda bönder bestående lagtinget, somunder 1200talet var högsta judiciella organ i de fyra lagdömena, förlorade sitt inflytande och rättegången togs alltmer över av kungens och biskopens tjänstemän.^** Ett starkt ökat myndighetsinflytande från centralt håll framträder också i den svenska landslagen men där har man samtidigt byggt vidare på svealagarnas lokala ordning fast med götarättens terminologi, härad och häradshövding.^^ Landstinget Svealagarna saknar en motsvarighet till Östgötalagens landsting, Ljongatinget. Någon förklaring till detta kan inte ges annat än med hänvisning till de politiska förhållandena. I Upplandslagens regler för tingordningen framträder en tydlig hierarki. Att försumma kungens bud kostar 3 marker men 3 örar omdet gäller länsherrens bud. Den sistnämnde omtalas på olika sätt, om det är fråga om en eller flera personer är oklart. Av lagens stadfästelsebrev framgår att Uppland var delat i tre ”folkland” och att norra Roden tvingats in under den nya lagen. Här har tydligen förelegat konkurrerande höghetsrätter och förutsättning kan därför ha saknats för ett gemensamt landsting. Dessa höghetsrätter har sannolikt haft samband med ledungsorganisationen, som nu var under omvandling. Hur lagmannen för det gemensamma landet förhåller sig till länsherren framgår inte av reglerna i rättegångsbalken. I valstadgan intar emellertid lagmannen en sådan ställning att han måste vara identisk med länsherren över allt Uppland. Med tidens vikariatsystem behöver han å andra sidan inte ha varit densamme som innehade tjänsten, och den gamla folklandsuppdelningen kan också ha bestått i praktiken. Termen folkland erinrar omden norska rättens fylke. Fylkesindelning gällde bland annat i Jämtland och Härjedalen. Norsk rätt visar en ständigt pågående omändring av administrativa enheter och där förekommer också andra paralleller till svenska lagar, som fjärdings-och tredingsindelning, skipan och åt40 Någon anledning att som skett förlägga Upplandslagens folkland till tingar. en avlägsen forntid finns inte. Det är med all sannolikhet liksomi Norge — hur nu än vill tolka namnet — ett resultat av centrala myndigheters administrativa verksamhet. man
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=