KAPITEL II Myten ommedeltidslagarnas tillkomst och det forngermanska samhället För att förstå vetenskapens nuvarande ståndpunkt är det nödvändigt att söka dess rötter. Först och främst gäller det att förstå hur idén om att medeltidslagarna traderats muntligen i århundraden och sedan nedtecknats kommit till. Med hjälp av denna källsyn har den traditionella forskningen sedan byggt upp en bild av äldre samhällsförhållanden, somidag är allmänt accepterad, inte bara i rättshistorien utan i läro- och handböcker i allmän historia. Det betydelsefulla i germanistiken - som denna forskning också kallas, eftersomden arbetar med de germanskspräkiga folkens lagar - ligger just här. Det är inte bara fråga om några föråldrade kuriositeter i de rättshistoriska läroböckerna utan omhela den syn vi har pä det äldre samhället och de förändringar somskett. Upprinnelsen till detta idékomplex finns pä kontinenten och det lever kvar i forskningen där liksomi vära grannländer, men av praktiska skäl kommer jag att främst ta mina exempel frän svensk historieskrivning. Idéerna om detta äldre samhälle kan sammanfattas i ett ord: ättsamhället. Det är ett helt osannolikt samhälle, eftersom dess främsta karakteristikum är den absoluta jämvikten mellan ätterna. Ingen överhet finns nämligen, vilket vore fallet omnågon eller några var starkare än de andra. Sä snart en överhet finns kan man börja tala om en stat och detta är ett förstatligt samhälle. I ett sådant samhälle kan det inte finnas någon dömande överhet och ingen straffrätt. Man löste sina konflikter genom blodshämnd eller genom att den förorättade ättens ära återupprättades genom pekuniär uppgörelse. Idén om den forngermanska processen är samtidigt sä komplicerad att jag återkommer till den i ett särskilt avsnitt nedan. Dessa idéer spelar nämligen fortfarande en avgörande roll för den etablerade uppfattningen. Hur förmådde dä dessa jämlika ätter att till slut bilda en stat? Den äldre germanistiken tycks ha räknat med någon sorts ”gentlemen’s agreement”. Lösningen pä problemet gavs emellertid av Hegel. Enligt honomär förnuftet och sanningen lika med Gud och det var med kristendomens och därmed förnuftets och sanningens genombrott som det gamla germansamhället omformades till en stat. Med Hegel fär alltså myten omättsamhället sin plats i statsbildningsprocessen och detta har blivit av avgörande betydelse för den fortsatta historieskrivningen. Den ”borgerliga” falangen tog fasta pä tesen om de kristna idéernas 3
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=