31 När det gäller svensk rätt är läget annorlunda. Vi fick aldrig någon samlad rättshistorisk framställning motsvarande de ovannämnda författarnas arbeten. Dominerande i svensk rättshistoria har varit juristen Åke Holmbäck somtillsammans med språkmannen Elias Wessén översatte och kommenterade de svenska landskapslagarna. De har framställt sin tolkning i inledningarna och kommentaren till dessa utgåvor. Men genom avsaknaden av en samlad framställning är det ofta svårt att få en bild av hur rättsordningen var tänkt att fungera. I kommentaren finns emellertid en del faktauppgifter som jag har använt. Särskilt värdefull är alla korshänvisningar till jämförbara lagställen samt hänvisningar till diplomen. I många fall bygger dessa kommentarer på äldre forskning. Generellt gäller att bägge forskarna är starkt bundna till den gamla teorin. I de flesta fall är deras tolkningar därför oanvändbara för mitt arbete. Av övrig litteratur finns av äldre forskare en del värdefulla specialarbeten. Senare litteratur har i allmänhet mindre att ge liksom de kompendier och böcker i rättshistoria som används i den juridiska undervisningen samt artiklarna om svensk rätt i Kulturhistoriskt lexikon. Jag har endast använt den ur historiografisk synpunkt, för att demonstrera den äldre uppfattningen. Inte heller har jag kunnat använda de nyare undersökningar somgjorts av språket i vissa lagar, eftersomdessa arbeten inte är renodlade språkanalyser utan bygger på förutsättningar somjag inte kan godkänna. Även där den äldre forskningen inte direkt bygger på den äldre källteorin blir den mindre intressant för mitt arbete genom att den inte anlägger samma maktperspektiv. I allmänhet är det fråga om en beskrivning av institutioners och lagreglers förändring i ett traditionellt genetiskt perspektiv. I många fall leder detta till att man inte ser problemen. Eftersommina resultat skiljer sig så radikalt från tidigare forsknings har jag ansett det meningslöst att göra de hän¬ visningar som annars ar gängse. Dispositionen av avhandlingen Att disponera avhandlingen har inneburit ett besvärligt problem, eftersom det är flera komplexa områden som ska redovisas. Dels ska jag visa receptionen, dels maktstrukturen i de svenska lagarna och därtill demonstrera skillnaden mellan mina och den hittillsvarande forskningens resultat. Hur man än vänder på saken blir antingen åskådligheten lidande eller finns risk för upprepningar. Jag har stannat för följande lösning. Först och främst delas avhandlingen upp i Text I och Text II. Den senare avdelningen innehåller noterna men också de längre utredningar, somskulle störa sammanhanget i Text I. En tredje avdelning utgörs av tabellerna.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=