RB 41

KAPITEL XIII Ättböter Reglerna för släktens bötesansvar för en medlems brott har i den traditionella forskningen varit ett huvudargument för det ”forngermanska ättsamhället”. Man har föreställt sig att medeltidslagarnas bestämmelser omdetta varit en rest från det äldsta samhället, som bekämpades av kung och kyrka. Särskilt kyrkan skulle ha medverkat till ättböternas avskaffande, därför att de drabbade andra än brottslingen själv. Sådana föreställningar har medfört att förekomsten av regler för ättböter använts i daterande syfte. Den första uppgiften blir därför att fixera faktaunderlaget, dvs förekomsten av sådana regler i lagarna, samt se efter vilken roll ättböterna spelar i den samlade boten. Eftersommyndigheterna har del i böterna för de grova brotten eller i förekommande fall konfiskerar brottslingens egendom redan i de äldre medeltidslagarna måste utgångspunkten för en analys av ättböterna vara förhållandet mellan målsägarens rätt och myndigheternas. Det är ett välgrundat antagande, att ändringar i myndigheternas rätt till böter ska påverka reglerna för släktens ansvar. Kontinental rätt Förekomsten av regler för släktansvar vid brott varierar starkt. Många lagar saknar helt uppgifter härom. Det är framför allt områdena kring nordsjökusten, från Nordfriesland till Västflandern som har stadganden om ättböter. Bidragsplikten gäller vanligen vid dråp men förekommer även vid andra brott som slag, våldtäkt och rån. I några urkunder anges principen för dessa böter: de utgår när gärningsmannen själv är insolvent. I nederländska lagar från 1200talet är dråparens insolvens regel, eftersom hela hans förmögenhet tillfaller landets herre. Släktingarnas bidrag var alltså nödvändigt för att betala boten till målsägaren. I andra lagar, där förmögenhetskonfiskation inte förekommer, gäller denna bidragsskyldighet ibland endast för böter till myndigheterna. I senare lagar är det vanligt att skyldigheten gäller både målsägar- och myndighetsböter, helt eller delvis. Det är inte alltid möjligt att skilja mellan obligatorisk och subsidiär bidragsplikt. Släktingarnas andelar beräknas efter deras plats i arvsordningen. Summorna kan antingen betalas individuellt eller gemensamt för alla i samma arvsklass och 13

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=