167 Sammanfattning Det finns alltså i kontinental och nordisk rätt en allmän tendens att förkorta tredskoprocessen. Mot den bakgrunden är det signifikativt att Upplandslagen häller fast vid den länga processen, när det gäller mäl mot egendomsägande. Lagen ger därtill ett särskilt skydd ät svarandens egendom genom att läta honom till hälften utse den nämnd somska döma omtredskan. Nägon motsvarighet till detta finns inte i övriga svenska lagar. I Ostgötalagen och landslagen ger konungsräfsten möjlighet till ett snabbt förfarande. Resultatet av jämförelsen är att Upplandslagen av de här undersökta nordiska lagarna i sin tredskoprocess ger det bästa skyddet ät svarandes egendom bäde mot andra enskilda och mot myndigheter. Exekutionen i nordisk rätt. Dansk rätt Dansk rätt har inte lika klara och tydliga bestämmelser som norsk och svensk angående exekutionen. Av bestämmelser i själländsk rätt framgår att nägon formav utmätningsförfarande kunde förekomma. Annars omtalas mest näm.^"* Själländsk rätt tilläter näm bäde för den kunglige ombudsmannen och den enskilde mälsägaren, det senare dock endast om ombudsmannen inte kunnat eller velat ge bonden hans rätt. Lagen förutsätter nämligen att ombudsmannen kunde underläta detta, antingen därför att svaranden var underställd en man som ombudsmannen inte ville göra emot eller att ombudsmannen tog mutor. Mälsägaren tilldöms dä, efter en frist av är och dag och efter förnyade stämningar, rätten till självtäkt. Ombudsmannens rätt till näm, som gäller tredskobot till kungen, måste föregås av tingmännens dom. I ett fall framstår denna rätt somsista utvägen, sedan tingmännen uttagit män att tillsammans med ombudsmannen och bonden pä en femt utsöka böterna men inte lyckats. Enligt Skånelagen har gärdeslaget rätt att efter dom ta näm hos försumlig medlem. En enskild fär efter domta näm hos sin gäldenär. Den hos vilken det har brunnit måste först gä till tings för att fä ut brandstod av tredskande bybor men fär andra gängen ta näm. ASun förklarar detta med att han inte ska behöva omaka sig fler gänger.Av kommentaren framgår att man vid den tiden uppfattade den reglerade självtäkten som ett smidigt sätt att fä ersättning vid tredska. Jutalagen nämner huvudsakligen näm av enskild mälsägare. Kungens rätt inskränker sig till tredskobot. Nämska ske ”lönligt och icke uppenbart”, vilket innebär att näm inte fär tagas i gäldenärens gärd utan utanför gårdsledet och inte i dennes åsyn. Samtidigt ska grannarna vara vittnen. Utegäende kreatur
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=