RB 41

KAPITEL X Stöld Kapitlet är delat i två avsnitt. Det första behandlar reglerna för stöld, det andra för hemul, dvs hur man ska visa laga åtkomst av ett föremål, som någon påstår sig vara ägare till. Till skillnad från fejdbrotten var stöld ett brott som i lika mån bekämpades av myndigheter och enskilda. Maktanalysen kommer därför att främst gälla förhållandet mellan målsägarens och myndigheternas rätt. Men här som vid andra brott låg det också i de enskildas intresse, att kungen inte fick rätt att konfiskera brottslingens egendom, vilket gick ut över arvingarnas rätt. Reglerna för stöld visar en mycket stor konstans medeltiden igenom. Receptionen är m.a.o påtaglig. Samtidigt finns vissa variationer, framför allt i definitionen av begreppet stöld och i kriterierna för bar gärning. Utgångspunkten är romersk rätt, vilket kräver en viss utförlighet i redogörelsen för dessa regler. Vid avgränsningen av begreppet stöld kommer också begreppet rån att beröras, men detta brott kommer sedan inte att behandlas här.' Definition Stöld är ett mer mångtydigt och svårdefinierbart begrepp än personskador. Dels är det fråga omvilka typer av handlingar somska föras hit, dels hur stort värde godset ska ha för att räknas somstöldgods. I många lagar är gränsen mellan stöld och rån oklar. Detsamma gäller gränsen mellan stöld och olovligt förfogande. När det gäller värdet av det stulna har många lagar en nedre gräns vid vad man med en modern termskulle kunna beteckna somallemansrätt. Mosaisk rätt saknar definitioner i motsats till romersk rätt. Stöld framställs helt enkelt som bortförande av människor, djur eller föremål. Den justinianska rätten förutsätter däremot medvetenhet omatt man handlar mot ägarens vilja. Stöld definieras således som att ägaren på ett bedrägligt sätt frånhändes sin egendom.^ Detta uppfattade den romerska rätten som ett brott mot naturrätten. Tillägnandet innebär inte nödvändigtvis ett bortförande av egendomen, det kan också gälla nyttjandet eller besittningen. Rån, rapina, särskiljes från stöld, furtum, genominslaget av våld. Kontinental rätt har både ett trängre och ett vidare stöldbegrepp. I trängre mening är stöld ett medvetet oriktigt, hemligt bortförande av annans lösegendom, som någon har i sitt förvar, i syfte att tillägna sig det. I den vidare me-

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=