136 egenmäktiga återtagande av intaget kreatur. Lombardakommentaren använder den för dråp av skadevållande kreatur. ASun kallar själva boten contemptus precium, vilket i översättning återges med ”tokkabot”.*^ Både formellt och materiellt finns således mycket nära paralleller mellan skånsk och lombardisk rätt. Det gemensamma i de västerländska lagarna gentemot mosaisk rätt är den extrabot somutdöms till målsägaren för den prestigeförlust somdenne åsamkats genomatt han lidit intrång i sin egendom eller förhindrats utöva sina lagliga rättigheter. Detta är vad den romerska rätten definierar som iniuria}^ I övrig dansk rätt och i västgötalagarna uppträder denna term i översättningen ”rättlösa”. Denna språkligt hittills oförklarade term är alltså enligt min teori en dålig översättning av den latinska termen, eventuellt genom förmedling av den tyska versionen. Också västgötarättens term för egenmäktigt förfarande, förnäme, kan härledas på liknande sätt.‘^ I de hittills undersökta lagarna betraktas denna iniuria med några undantag sommålsägarens privatsak. Själländsk rätt I Eriks själländska rätt är kungens makt något större än i skånsk rätt. I vissa fall får han nämligen böter vid upprepad rättsvägran. I ett fall anges att kungen får sin 3-markersbot på grund av den raetlösae, som den anklagade visat. Likaså om målsägaren stämmer någon till tinget för rån i en bysak. Så kan ske om svaranden har satt hus eller stängsel på hans mark eller plöjt hans åker. Detta intrång rubriceras alltså som rån. I vissa fall får han uttryckligen inga böter. Det gäller vid försummad hägnad, där bönderna i hägnadslaget själva tar böterna vid tredska, även omsaken förs till tinget.** Valdemars själländska rätt har också ett klart belägg för striden mot myndigheterna ombötesrätten. Det gäller fallet med olaga huggning till 12 lass, vilket här kallas withstor. För detta uppbär ägaren 3 marker i böter. Lagen tillägger: för withstor eller för annan skogshuggning ska man inte böta konungens rätt ominte bonden själv kommer tillstädes och den andre för bort veden mot bondens förbud, tha man konungs raet thaer withaer kumae for raet lösae}"^ Jutalagen Jutalagen har färre bestämmelser omrena egendomsskador. De flesta fallen gäller någon formav tillägnelse, somnär en bonde skördar på annans åker. Sådant klassas sområn. För mål som avdömts av rånsnämndemännen har kung och målsägare vardera en bot på 3 marker utöver ersättningen till målsägaren. Kungen får dock inte sin bot om saken görs upp innan nämnden avgör målet. Detta sker först
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=