RB 41

135 3 marker bötas således om en hel hjord kreatur, bestående av 12 stycken, kommit in på grannens åker. Men kreatursägaren har rätt att gå ed på att detta skett mot hans vilja och vetande, och håller eden, betalas endast ersättning för förstörd gröda. 3 marker utkrävs om någon dräpt annans kreatur och dråpet varit ett gornithings werk, dvs om ett djur till minst 1/2 marks värde genomborrats med ett spjut eller liknande så att inälvorna vällt ut. Samma böter gäller för den som istället för att ta in grannens skadevållande kreatur jagar dem till döds i kärrmarker eller andra ofarbara ställen. Boten betalas utöver ersättningen för djuren. En annan beräkning ligger bakom 3-markersboten för olaga huggning och barkning av träd mer än till 12 lass. Här ökar böterna kontinuerligt med 2 öre lasset till 12 lass, vilket gör 24 örar eller 3 marker. Högre böter utgår inte även omavverkningen varit större. Egendomsskadan är i och för sig också en kränkning av annans rätt. Det finns även andra former av rättskränkningar. ASun har en utförlig beskrivning av ett fall i samband med att någon påträffas med huggning i annans skog. Denne är då skyldig att lämna pant till ägaren för att han sedan inte ska kunna neka till gärningen. Men panten får inte med våld tas ifrån honom. Lämnar han inte panten frivilligt, får skogsägaren högtidligt förklara att rätten förvägrats honom—omnem sibi justiciam denegari- och för denna rättskränkning -jstam jniuriam- har han rätt att kräva 3 marker. Själva skadan bötas med 6 örar.'"* Ommarkägaren vägrar att utlämna ett intaget kreatur sedan kreatursägaren betalt gottgörelse ska denne sammankalla några byamän och i deras och markägarens åhörande förklara att han inte kan få sin rätt. Sedan ska han med bya- •männens vittnesbörd framställa sin klagan på tinget och där ska den anklagade dömas till 3 marker i böter för rättsvägran eller neka till detta med tolfted. Likaledes ska markägaren betala en extrabot på 3 marker för orättmätigt kvarhållande omdjuren dör i hans besittning. Det innebär en större rättskränkning att ta något ifrån någon i dennes hus eller medan han har det i handen. Omen kreatursägare således tar tillbaka sitt intagna kreatur från markägaren, när denne leder det vid handen eller har fört in det på sin gård, bötar han 3 marker, medan det kostar 2 öre omåtertagandet sker medan markägaren driver djuret framför sig. Detta fall har behandlats ovan och det har påvisats en nära parallell till Lex Visigothorum. I denna lag betalar ägaren i sistnämnda fallet 5 solidos och dubbla skadan, i det förstnämnda 8 solidos extra för den iniuria han lidit. I Lombardan, somhar fört dessa fall under en titel, förekommer en liknande uppdelning. Här finns dessutom den likheten med ASun att bägge i högre grad beaktar djurägarens rätt och stadgar en bot för ringaktning om markägaren dödar det omhändertagna djuret. I Lombardan betalas boten pro inlecita presumptione, en annan term än den ovannämnda för egenmäktigt förfarande. Samma termanvänder ASun när han säger att straffet varierar pro varietate presumpcione när det gäller djurägarens

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=