133 2 Jämförelsen i föregående punkt visar samtidigt hur komplicerad frågan om receptionsvägarna är. Bestämmelserna i det undersökta partiet finns också i en eller annan form i andra lagar. Upplandslagen har samma regler som den mosaiska rätten när djur dödar annat djur. Den har dödsstraff för flyttat råmärke. I Mose lag uttalas förbannelse över brottslingen, vilket bör betyda dödsstraff. Brottet står också tillsammans med sådana brott för vilket blodshämnd föreskrivs. Här kan Pentateuken ha varit direkt förlaga. Samtidigt har Upplandslagen väl utbyggda bestämmelser om skador på växtlighet och intrång på annans mark, vilket överensstämmer med både med Lex Visigothorum och Lombardan och senare rätt. Sådana bestämmelser finns också i romersk rätt.^ För dessa senare fall utgör västgötalagarna och skånerätten ett bättre jämförelsematerial för äldre rätt, eftersom de inte är så kraftigt redigerade som Upplandslagen. Följande gäller samtliga byalagsavsnitt i VgL I enligt tabellen. De inledande bestämmelserna i Rättlösabalken, som förbjuder någon att ta annans bo eller härja hans hus innan denne är sakfälld, har sin motsvarighet i Lex Visigothorum(Tit.I) och Lombardan (Tit. XIX). Förbudet mot självtäkt uttrycks i dessa lagar på flera sätt. Lex Visigothorum har dels en allmän bestämmelse att man inte får ta något från en annan utan domarens dom, vilket är fört under rubriken hemfridsbrott och motsvarar Rättlösabalkens första bestämmelse. Lombardan har samma bestämmelse under samma rubrik men konkretiserat att gälla återtagande av förpantat kreatur. (Tit. XXIV). Lombar- . dan har också förbud att olovandes återta omhändertaget skadevållande djur, som alltså tagits i pant för skadan. (Tit. XXIII). Detta försök till återtagande skedde på åkern och motsvarar västgötarättens åkernåm, möjligen även handrån. Lex Visigothorum har förbud att återta sådana djur både utomhus och inomhus. (Tit.III) Här finns den närmaste motsvarigheten i Skånelagen.*^ Lex Visigothorum och Lombardan behandlar brandläggning av kvarn och bränning av hö på ängen. Västgötarätten har bägge dessa fall och dessutom brand i fiskegård. Lex Visigothorum och Lombardan har för trädfällning flera trädslag uppräknade, däribland ek. Västgötarätten har enbart ek. Lex Visigothorumskiljer liksomvästgötarätten på äldre och yngre träd. I övrigt finns en del enkla överensstämmelser som gäller skador på kreatur och stängsel. I ett fall, där den gemensamma nämnaren är mosaisk rätt, återger västgötarätten denna fullständigare. Det gäller det tidigare nämnda fallet att djur dödar djur. Lex Visigothorum och Lombardan har enbart tagit upp alternativet att ägaren till det djur som dräpte ska ersätta skadan och får behålla djuret. Sammanfattningsvis kan sägas att västgötarätten i rättlösabalken mycket nära
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=