KAPITEL VII Äktenskapet Definitionen av ”äktenskap” innebär vissa svårigheter. Giftermålet i medeltidslagarna består av flera rättshandlingar, var och en med sina ekonomiska och sociala följder. När det i fortsättningen talas om ”regelmässigt” eller ”lagligt” äktenskap, så avses därmed sådana förhållanden, där samtliga rättsverkningar inträder. Mosaisk rätt I Moseböckerna finns endast få regler somberör sammanlevnaden mellan man och kvinna. Ovan har visats att texten använder ordet ”sälja”, då fadern överlåter dottern till annan man. Vidare måste en man somhar samlag med en icke trolovad kvinna betala fadern 50 siklar silver och gifta sig med kvinnan. Det är därför sannolikt att en summa pengar betalades till flickans far vid trolovningen. Dottern hade dock en bättre ställning än en vanlig slavinna, eftersom hon inte kunde säljas vidare. Mannen kunde emellertid enkelt skiljas från henne utan annan grund än att hon inte längre behagade honom. Mannen kunde också ha flera hustrur. Allmänt gäller att kvinnan stod under faderns eller mannens husbondevälde. Endast änkan hade en friare ställning.’ Romersk rätt Två typer av äktenskap. Äktenskapshinder Enligt romersk rätt var förutsättningen för ett äktenskap parternas fria samtycke.^ Consensus facit nuptias var huvudregeln. Men också förmyndarens samtycke var erforderligt. En förmyndare som utan grund motsatte sig ett äktenskap kunde dock tvingas till medgivande. Förmyndarskapet följde arvsrätten. Först i efterklassisk tid började man betrakta äktenskapet som ett fördrag mellan parterna. Med detta avgränsades det från andra former av sammanlevnad. Två huvudtyper av äktenskap uppstod: de som var förbundna med mannens förmyndarskap, manus, och de manusfria. Den senare formen användes bland annat, då kvinnan kom från en högre socialklass än mannen. Det manusfria äktenskapet innebar att ingen gemensam egendom uppstod. Kvinnan medförde dock i regel i boet en hemgift, dos, till bestridande av de
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=