82 ga rättssatsernas upphov, grund och rätta mening samt (vartill även kunde läggas) tillämpning till förekommande fall. Jag säger den är en vetenskap, d.v.s. den är en sammanhängande kunskap, stödd på principer som äro grundade i människans och det borgerliga samhällets natur.”Intressant är att Boethius här fortfarande var kvar i ett naturrättsligt betraktelsesätt. Han tycks inte heller ha observerat att Savigny ställde sig kritisk både mot den rationalistiska naturrätten och filosofisk rättslära.'*' Knut Olivecrona angav i marginalen till sina föreläsningsmanusknpt olika källor han arbetat med eller andra juridiska författares arbeten. Påfallande ofta hänvisade han därvid till Savigny, antingen till dennes Systemdes heutigen Römischen Rechts eller till Das Obligationenrecht. Detta omdöme gäller för Olivecronas förmögenhetsrättshga föreläsningar i obhgationsrätt och sakrätt. Med hjälp av dessa hänvisningar kan man påvisa, att Olivecrona var starkt påverkad av Savigny i fråga ombegreppsbildning och terminologi. Till detta kommer att man också kan finna överensstämmelser mellan Savigny och Olivecrona i partier, där den senare inte angivit i marginalen, att så varit förhållandet. I sina föreläsningar i sakrätt och obhgationsrätt på 1850-talet anknöt Olivecrona sålunda på centrala punkter till Savignys System des heutigen Römischen Rechts. Detta framgår med hjälp av hans marginalanteckningar och vid en närmare granskning framkommer påtagliga likheter både i tankegångarna och i terminologien. Särskilt påtagliga blir likheterna, när Olivecrona skall fastställa och avgränsa de två områdena sakrätt och obhgationsrätt. Savigny säger här att människan har blott två föremål för sin vilja att behärska, den ofria naturen och främmande personer: ”Die unfreie Natur kann von uns beherrscht werden nicht als Ganzes, sondern nur in bestimmter räumlicher Begränzung; ein so begränztes Stiick derselben nennen wir Sache, und auf diese bezieht sich daher die erste Art möglicher Rechte: das Recht an einer Sache, welches in seiner reinsten und vollständigen Gestalt Eigenthum heisst. Olivecrona hävdar i likhet med Savigny att individens möjlighet att handla eller påverka sin omgivning dels avser den ofria naturen, dels andra personer: ”På den ofria naturen, såsom ett helt kan han icke inverka; endast begränsade >> 42 delar därav kunna underkastas väldet av personens vilja. En sådan begränsad del av naturen, vilken kan vara objekt för yttringen av personens vilja, kallar man en sak, ett tmg (res). Till saker eller ting hänför sig därför en viktig del av rättigheter; och med rättigheter till saker eller tingförstås rättigheter, somhava till omedelbart objekt för själva rättigheten en sak och där rättigheten kan göras gällande mot vilken person som helst.” Något längre ner på samma sida säger Olivecrona att ”. . . äganderätt utgör en sakrätt i dess mest fullständiga och « 43 rena gestalt. Även fortsättningsvis följer Olivecrona Savignys tankegångar nära och delvis även verbalt, vilket följande utdrag torde utvisa. Savigny säger först att de rättsförhållanden som gäller främmande personer inte är så enkla, det finns där två
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=