RB 40

83 möjliga relationer. Man kan tänka sig en relation till en främmande person utformad på samma sätt somtill en sak, d.v.s. den främmande personen skulle bli underkastad vår egen vilja och vårt herravälde: ”Wäre nun diese Herrschaft eine absolute, so wiirde dadurch in dem Andern der Begriff der Freiheit und Persönlichkeit aufgehoben; wir wiirden nicht iiber eine Person herrschen, sondern iiber eine Sache, unser Recht wäre Eigenthuman einemMenschen, so wie es das Römische Sklavenverhältniss in der That ist. Soil dieses nicht sein, wollen wir uns vielmehr ein besonderes Rechtsverhältniss denken, welches in der Herrrschaft ubcr eine fremde Person, ohne Zerstörung ihrer Freiheit, besteht, so dass es dem Eigenthum ähnlich, und doch von ihmverschieden ist, so muss die Flerrschaft nicht auf die Fremde Person im Ganzen, sondern nur auf eine einzelne Handlung derselben bezogen werden; diese Handlung wird dann, als aus der Freiheit des Handelnden ausgeschieden, und unserem Willen unterworfen gedacht. Ein solches Verhältniss der Herrschaft iiber eine einzelne Handlung der fremden Person nennen wir Obligation. Olivecrona följer i stort sett Savignys tankegång, dock med några utvikningar med hänsyn till att han riktade sig till ett svenskt auditoriumoch med hänsyn till speciellt svenska förhållanden. En person måste kunna inverka på andra personer och i viss grad få dem att underkasta sig vederbörandes vilja och herravälde: ”Att en person skulle äga ett absolut välde, ett välde analogt med äganderätt, över en annan person, måste hos den senare upphäva egenskapen av fri personlighet, beröva honomförmåga av rättskapacitet och nedsätta honom till jämnlikhet med blotta naturföremål eller ting i juridisk mening. Ett sådant den ene perst')nens absoluta herravälde över den andre ägde visserligen rumgenom träldomen enligt våra förfäders seder och slaveriet enligt Romersk Rätt . . . Vill man tänka sig ett rättsförhållande, däri ett rättssubjekt förutsättes äga en viss makt över ett annat rättssubjekt, så måste den makt, somden ene personen förutsättes äga, icke utsträckas därhän att den omfattar personen i sin helhet, utan blott hänförer till yttringar av hans verksamhet, vilka bliva underkastade det berättigade rättssubjektets vilja. En person kan alltså blott på det sätt i ett rättsförhållande tänkas underkastas beroende av en annan berättigad persons vilja, att han är pliktig att å sin sida fullgöra någon handling eller företaga någon verksamhet. Ett sådant rättsförhållande emellan 2:ne eller flere personer, till följd varav den ene är berättigad att av den andre fordra en handling, ett sådant rättsförhållande kallar man obligatoriskt rättsförhållande eller ofta blott och bart obligation. Också i fråga om synen på sedvanerätten och i fråga omlagstiftningens betydelse visar Olivecrona upp prov på influenser från Savignys argumentation. Åter är det fråga om både verbala och tankemässiga överensstämmelser. Savigny fastställer sin syn på lagstiftning och lagstiftare på följande sätt: ”Fragen wir zuerst nach dem Inhalt des Gesetzes, so ist derselbe schon durch diese Herleitung der gesetzgebenden Gewalt bestimmt: dass schon vorhandene Volks- » 44 « 43

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=