RB 40

50 ämbetsmän som studerade juridik så som den utlärdes av konsiliatorerna vid universiteten i Europa.Från konsiliatorerna kunde han sedan gå tillbaka till glossatorerna och från glossatorerna knöt han an till CorpusJuris Civihs. Denna lagsamling, sammanställd på initiativ av den östromerske kejsaren Justinianus, uppfattade Savigny som inbegreppet av den romerska rätten och parado.xalt nog som uttrycket för den tyska rättens ”Volksgeist”. Även omden romerska rätten ursprungligen härstammade från ett annat folks Volksgeist, hade den genom att medverka vid framväxandet av den tysk-romerska rätten kommit att utgöra en del av det tyska rättslivet.’* Savigny ville utbilda de tyska juristerna med ett vetenskapligt väl grundat historiskt djupperspektiv. Han ville emellertid också höja kunskapen på det juridiska området till att bli en rättsvetenskap. Tidigare hade det uppfattats somen lagfarenhet. Det har hävdats att begreppet rättsvetenskap är en skapelse av den Historiska skolan.I den allra modernaste tyska rättshistoriska forskningen vill man dock hävda att ordet rättsvetenskap utgjorde den allmänt accepterade beteckningen på rättsstudiet redan på 1790-talet. Vid sidan av det historiska perspektivet betonade Savigny också starkt rättens, och då främst civilrättens systematiska och begreppsmässiga sida. Det var inte möjligt att kunna täcka alla upptänkliga rättsliga problem genom lagstiftning ansåg Savigny. Däremot kunde man göra det på teoretisk väg genom rättsvetenskapen. Den gällande rätten utgjorde ett slutet helt och det var rättsvetenskapens uppgift att utforska den systematiska uppbyggnaden av denna. Det rör sig mte omett utifrån anbringat, konstlat systemutan detta utgör en immanent ordning hos rätten själv. Att fastställa det inre sammanhanget hos de juridiska begreppen och hur dessa är besläktade med varandra utgjorde enligt Savigny den svåraste uppgiften för rättsvetenskapen. Det är egentligen sysslandet härmed som ger det teoretiska arbetet dess vetenskapliga karaktär.^' Vad var det då somSavigny lade in i begreppet rättsvetenskap? En central aspekt framkommer genom hans uttalade respekt för matematiken som en exakt vetenskap. Inomgeometrin finns det vissa bestämningar i varje triangel, av vilka de övriga nödvändigt följer. Om man känner två sidor och den mellanhggande vinkeln är triangeln given. Det förhöll sig enligt Savigny på samma sätt med rätten. Om vissa ledande grundsatser inom denna är kända, är de övriga följaktligen givna.De romerska juristerna, vilkas förmåga Savigny hyste stor beundran för, ägde just enligt honomgemensamt förmågan att räkna med sina begrepp. Därigenomfick deras arbetsmetod en säkerhet, som man eljest endast finner inommatematiken: ”Die Begriffe und Sätze ihrer Wissenschaft erscheinen ihnen nicht wie durch ihre Willkiihr hervorgebracht, es sind wirkliche Wesen, deren Dasein und deren Genealogie ihnen durch langen vertrauten Umgang bekannt geworden ist. Det är också nödvändigt att ytterligare något fästa uppmärksamheten vid Savignys uppfattning av juridikens karaktär av en vetenskap. Betydelsen härav 32

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=