41 ** Ake Holmbäck i SBL Bd 5 s. 147 f. De olika ämnen som Boethius tog upp i sina föreläsningar framgår av rubrikerna till hans föreläsningsanteckningar, somförvaras på Uppsala Universitetsbibliotek (B 176 a-d). ’ Almquist a. a. s. 46 och 223 f. Gierow a. a. s. 226. " För Uppsala se Malmström a. a. s. 31, för Lund Gierow a. a. s. 229 ff. Gierow a. a. s. 231, allmänt om Schlvter i Almquist a. a. s. 46 och 244 ff. Gierow a. a. s. 233. Naumanns reseberättelse finns i konceptform i hans egen samling på Riksarkivet, E 4848. Den finns numera också tryckt i Den historiska skolan och Lund s. 83-121. I Christian Naumanns samling på Riksarkivet finns också en dagbok, som han förde under resorna 1857 och 1858, E 4849. Weibull-Tegnér a. a. s. 124. Schrevelius: Lärobok i Sveriges allmänna nu gällande civilrätt Bd I, tredje upplagan Lund 1872 s. XIII f. Juridiska Föreningens Tidskrift häfte 12 (1856) s. 94. Citatet återfinns också hos Almquist a. a. s. 49 f. Olivecrona: Förmögenhetsrätten efter Professor K. Olivecronas föreläsningar 1. Sakrätten Stockholm 1870 och IL Obligationsrätten u. å. passim. Se även Knut Olivecrona: Föreläsningar över den svenska civilrätten, andra huvudavdelningen. Förmögenhetsrätten. I Sakrätten Höstterminen 1855, Vårterminen 1856 och Vårterminen 1865, B 187 m 9 Knut Olivecronas samling UUB. Olivecrona nämner i dessa opaginerade föreläsningsanteckningar, som dock är markerade i avdelningar med nummer, på sista sidan i avsnitt 3 efter att först ha yttrat sig om de goda sidorna hos Schrevelius’ arbete om civilrätten också följande: ”Men olyckligtvis röjer hans framställning mycken ensidighet och innehåller en massa misstag, somtill en del äro en följd av författarens fullkomliga obekantskap med den juridiska praxis.” De här citerade orden är i manuskriptet införd i marginalen vid sidan om den löpande texten. Det är därför tänkbart att de tillskrivits någon tid efter det föreläsningen först hölls. ” Almquist a. a. s. 50. Det finns inga uppgifter om utrikesresor i notiserna om Humbla i Lunds Universitets matrikel 1879 s. 38 f. Han har inte heller, till skillnad från de flesta här behandlade svenska akademiska juristerna bevärdigats med en egen artikel i Svenskt Biografiskt Lexikon. Också de knapphändiga uppgifterna i Nordisk Familjebok, andra upplagan Bd 11 sp. 1275 (författade av C. G. Björling) bestyrker intrycket av Humblas begränsade anseende somvetenskapsman. En artikel omHumbla i Svenska Män och Kvinnor Bd 3 är helt intetsägande. *' En uppgift om resan finns i Lunds Universitets matrikel 1899 s. 53. På Lunds Universitetsbiblioteks handskriftsavdelning finns en handskriven reseberättelse av Hamilton på 150 sidor. Lunds Universitets arkiv, Underv. Lund Reseberättelser LUB. Hamiltons reseberättelse finns numera också tryckt i Den historiska skolan och Lund s. 122—167. Uppgiften om Hamiltons avlyssnande av Jhering återfinns på s. 155 f. ’’ Citatet återgivet efter Gierow a. a. s. 234 f. För Bergfalks vänskap med Richert se Warburg: Johan Gabriel Richert Bd II passim. Warburg återger talrika utdrag ur Richerts och Bergfalks brevväxling. Om Bergfalks person se Bertil Boethius’ och C. W. U. Kuvlenstiernas artikel om honom i SBL Bd 3 s. 500 ff. Malmström a. a. s. 30. Bergfalk svnes i fråga om val av land för studieresa ha varit synnerligen originell. Vid en genomgång av de svenska juristernas studieresor från mitten av 1800-talet fram till 1914 har inte någon person påträffats, som upprepat Bergfalks länderval. Man reste till de nordiska grannländerna, Tyskland, Österrike-Ungern, Schweiz, Frankrike och Italien. Ingen synes ha rest i studiesvfte till England eller USA. Olivecrona: Omden juridiska undervisningen vid Universitetet i Uppsala och omden Juridiska Fakultetens förflyttande till Stockholm s. 14 f och 21. Malmström a. a. s. 33. Om Olivecrona se Almquist a. a. s. 52 ff, artikel av Alvar Nelson i
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=