195 den juridiska problemfråga, som han behandlar, är det påtagligt hur han hela tiden för resonemanget mom ramen för den diskussion han refererar, de tyska juristernas meningsutbyte rörande fullmaktsinstitutet. Och Trygger använder, när det passar hans bedömning, sig av argument, som han funnit hos en del av de genomgångna tyska rättsvetenskapsmännen för att vederlägga uppfattningar, som andra tyska forskare har framfört. Han lånar ståndpunkter eller delar av ståndpunkter från tyska jurister. Den presenterade framställningen visar därmed klart hur bunden Trygger är i sitt arbete av den tyska rättsdogmatiska metoden. Han avvisar ofta den ene eller den andre tyske juristens ståndpunkter och förefaller att sträva efter att göra egna, självständiga analyser av de problem han behandlar, men både problemställningarna och arbetsmetoden visar klart att han starkt influerats av den tyska rättsvetenskapen. Det är knappast möjligt, att visa på någon bestämd tysk jurist somavgörande påverkat honom, influensen återfinns i stället på ett mer allmänt teoretiskt plan. Därvid skall man dock särskilt lägga märke till den kritiska inställningen till romersk rätt och den allmänna influensen från den Historiska skolans synsätt, somåterspeglar sig i vad Trygger säger omdet folkliga svenska rättsmedvetandet under äldre tid. Noter till kapitel tolv ' Om mandatet i romersk rätt se exempelvis Schulz: Classical roman Law, s. 554 ff. Uttrycket mandant betecknar fullmaktsgivaren, mandatarien den som erhåller fullmakten (fullmäktigen). Mandatet hörde till den viktiga gruppen konsensualavtal, dvs avtal som blev rättsligt bindande genom parternas överenskommelse. ■ Trvgger: Om fullmakt säsom civilrättsligt institut s. 21. ' Trygger a. a. s. 22. Juridiska fakultens i Uppsala protokoll 7/11 1884, Uppsala Universitets arkiv A 1:5 UUB. ^ Knut Olivecrona i Naumanns Tidskrift 1885 s. 750. *’ Serlachius i FJI'T Bd 22 (1886) s. 92 ff (citatet är hämtat frän s. 96). ’’ Lör exempel härpä se Trvgger a. a. s. 27 den länga noten och s. 48 f not 1. Beträffande Gemeines Recht se kapitel 3 s. 45 f. ^ Trygger a. a. s. 107. Ibidem s. 1 ff. Ibidem s. 5. " Citatet frän Trygger a. a. s. 6, se härom ocksä Thöl: Das Handelsrecht Bd 1:1 s. 231 f. ’’ Laband i ZGHR Bd 10 (1866) s. 192. Serlachius a. a. s. 94. Det bör betonas att åtskilliga av de tyska jurister, somTrygger använt sig av, ex. Thöl, Windscheid och Zimmerman, i sin tur ofta hänvisar till Laband. Omden stora rättsvetenskapliga betydelsen av Labands uppsats se Miiller-Freienfels: Die Abstraktion der Vollmachtsteilung im 19. Jahrhundert i Wissenschaft und Kodifikation des Privatrechts im 19. Jahrhundert Bd 2 ss. 163 och 172 f. Trvgger a. a. s. 94 ff (citatet på s. 99). Ibicfem s. 95. Ibidem s. 100. Se exempelvis Savignv: System des heutigen römischen Rechts Bd 1 s. 14 (’Tm gememsamen Bewusstsein des Volkes”).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=