196 Trygger a. a. s. 106. Ibidem s. 108. Ibidem s. 113. Ibidem s. 114. ’’ Ibidem s. 114 f. Ibidem s. 115. Den schweizisiska obligationsrätten tycks ha spelat en viktig roll vid utformningen av 1895 års aktiebolagslag, vid vars tillkomst Hjalmar Hammarskjöld spelade en viktig roll. Se om denna påstådda inverkan brev från presidenten i Göta Hovrätt Otto Wilhelm Stael von Holstein till Anders Wilhelm Uppström 30/1 och 25/3 1895 samt 27/11 1896, G 311 a Wilhelm Uppströms samling UUB. Ratihabition innebär här att en person i efterhand godkänner en rättshandling som utan detta godkännande e) skulle vara giltig. Trygger a. a. s. 12 f. Karlowa: Das Rechtsgeschäft und seine Wirkung s. 4. Trygger a. a. s. 12. Karlowa a. a. s. 6 f. Nordling: Föreläsningar i svensk civilrätt s. 2 ff. ’’ Malmström: Ur den juridiska fakultetens historia i Juridiska fakulteten vid Uppsala Universitet s. 33 f. Boström: Grundlinjer till Filosofiska Statsläran, Allmännare delen §§ 25—27 (s. 13 f). Uppfattningen att Boströms systemallmänt accepterades av de svenska juristerna vid denna tid vitsordas av Hjalmar Hammarskjöld i TfR 1888 s. 157. Negotiorum gestio innebär att en person utför ärenden för en annan person utan att ha fått i uppdrag att göra detta. Zimmerman: Die Lehre von der stellvertretende Negotiorum Gestio s. 20. Trygger a. a. s. 2. Savigny diskuterar denna fråga i Das Obligationenrecht Bd II s. 54 ff. Savigny a. a. s. 58. Trygger a. a. s. 5 f. Trygger a. a. s. 7. Puchta: Pandekten, § 273 (s. 390 f). Den sidhänvisning somTrygger gör till Puchtas arbete visar att han använt sig av en senare upplaga än vad jag haft tillgänglig. Detta spelar dock här ingen roll, då texten uppenbarligen inte ändrats i den senare upplaga som Trygger begagnat. Trygger a. a. s. 116 f och Buchka: Die Lehre von der Stellvertretung bei Eingehung von Verträgen s. 226 f. ■" För uppgiften om engelsk lagstiftning hänvisar här Trygger till Blackstones berömda arbete Commentaries on the Laws of England. Han anger dock inte vilken engelsk lag det skulle röra sig om. Trygger a. a. s. 116 f. ■*’ Ibidem s. 117. Ibidem s. 5 f och 117. Ibidem s. 118. Hagströmer: Om aktiebolag s. 115 f och kapitel 6 s. 107. Windscheid: Lehrbuch des Pandektenrechts Bd 1, sjunde upplagan § 73 not 16 b (s. 185). Det bör betonas, att jag inte haft tillgång till den femte upplagan av Windscheids standardarbete som Trygger använde sig av. Visserligen anger Trygger aldrig uppgift omvilka upplagor han begagnat. Jag har kunnat granska texten i fjärde upplagan (1875); där finns ingen not 16 b vid § 73. Trygger måste ha använt den femte upplagan från 1879. Den sjätte upplagan är från 1887 och den sjunde, den sista som Windscheid hann bearbeta före sin död 1892, är från 1891. Jag har hämtat texten i citatet från 1891 års upplaga, vilket ju Trvgger inte kunde göra för det arbete han publicerade 1884. Ändå är texten här oförändrad, vilket en jämförelse mellan texten hos Windscheid och det till svenska översatta citatet hos Trygger ger vid handen.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=