Giftermäh Balk, Cap. 14.15. tå fkal Rätten pröfva, hvad heller enthera, eller begge thet vålla, och bote then brotflige af fm lott i boet, förlla gången tiugu fem dalcr, och andra gången dubbelt. Våller annarthera mer, och annarthera mindre; varde flraffct therefter lämpadt. I.åta the fig ej eller thcraf rätta; dome tå Rätten til fkilnad på någon tid, til fäng och fäte. 2, fi. Skilier mannen fig fielf ifrån hufhrun, eller huftrun ifrån mannen, til fäng och fäte, af hat eller illvilja, och håller fig i landet uppe, från hem ochhuftru, eller drifver man huftrun, eller huftru mannen ur hus och bo, och nyttjar ther begges gods och egendom; böte fom i förra fagdt är, och fylle fkadan, 3. Nu kan få illa åtbäras, at man , eller huftru, af vrede och ondfko, flå hvar annan blå eller blodiga, lama eller lytta; plichte tå fom i Mifsgiernings Balken fkils. 18 XV. Cap. Huru med ho och barnens uppehälle förhållas tå man och hufru lagliga Jkiljas illfäng och fäte. Jkal, 1. varda man och huftru lagliga fkllde til fäng och läte, och är mannen thertil vållande; fitte tå huftrun med egendomen i boet qvar. Hafva the barn famman; tå må huftrun thera när ftg halva, hon ej fallen, at allena themoch boet föreftå; nämne tå Domaren themhenne råda och liielpa måge , och pröfve hvad mannen fkal niuta til födo och tarf fitt, fom boet tol, utan han med tienft och ftögder fig fielf uppehålla kan. Fins ej annat i boet, än ränta af mannens odalgods, eller thet fom af lön och arfvode hans faller ; niute tå huftrun med barnen theraf två delar, och mannen til födo och nödtorft tridiung. Är huftrun vållande til thenna fkilnad ; tå må hon ej boet föreftå, utan pröfve Domaren, hvad manNu är
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=