RB 37

Giftermåls Balk, Cap.3. 4 Cap. III. Om fäjlning tiler trolofning. 1. §. Tå fäftning fke fkal, bör giftoman med fyra vitnen när vara, tvänne å mannens vagnar, och tvanne å Sker thet annorledes, vare then fäftning ogild, om giftoman ther å kärer, och bote hvarthera, fom fig olagliga fäft, tijo daler til the fattiga ; gillas then fäftning af giftoman, varen tå både faklöfc. 2. Nu förbinder man fig fkrifteliga til ächtenfkap ; är thertil giftornans famtycke, hafve enthera fedan ej macht thet löfte rygga, eller fig annan fäfta. 3. Fäfter annar än rätte giftoman, fom förr är fagdt; böte femton daler, och fäftning vare ogild. 4. §. Fäfter giftoman mo åt tvänne; böte tretijo daler, hälften til Konungen , och hälften til häradet, eller ftaden, och fkadan ater. 5. Fäfter man fg then qvinno, fom förr lagliga fäft är; bote tå han femton daler, och hon tretijo: äro både förr fäfte; böte hvartheratretijo daler. Sker lägersmil them emellan; plichten fomi Mifsgiernings Balken urfkils; hafven ock förverkadt til the faltiga alt hvad the hvarannan gifvit. Fäfter man fig tvänne; böte tretijo daler, och vare then förfta fäftning gild, äntå at han then fenare häfdadt. Vil then förra ej bygga ächtenfkap med honom; blifve tå han med then fenare vigd. hennes. 6. §. Fäfter man fig ovetandes then qvinno, eller qvinna then man, fom förr fäft är; vare faklös, och then brotflige böte tretijo daler, och fkadan åter ; hafve ock förbrutit til then faklöfa the gåfvor, fom then famme både fått och gifvit. Är någor annorlunda til fkilnad i fäftning vållande, eller fäfter han fig then han för fkyldfkap , eller annat hinder ej ächta må ; vare lag famma, 7. Äro beggc lika vållande til fäftninga fkilnad ; hafven tå förverkadt til the fattiga alt, hvad the hvar

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=