regleras —åtminstone per analogiam —i 1439 års högmålsstadga, som delvis utformats i enlighet med den kanoniska rättens föreskrifter beträffande causae mixti fori; (3) räckvidden av den i samma stadga stadfästa sedvanerättsliga bestraffningen av bland annat oskadlig trolldom förblir otillräckligt definierad.En viss skärpning kan emellertid iakttas i samma mån som brottets religiösa karaktär betonas. 2.2. 15C0-talets trolldom 2.2.1. Utbredning Svårigheterna att på grundval av det ytterst ojämnt fördelade källmaterialet dra säkra slutsatser om den relativa förekomsten av trolldomsprocesser under 1500-talet är som nämnts uppenbara. Först från århundradets slut är domböckerna mera allmänt bevarade, men ända fram till Svea Hovrätts inrättande 1614 finns på flera håll stora luckor. Bäst gynnade är vi fråga om de stora städerna. Både Stockholm och Jönköping har i stort sett sammanhängande serier från och med 1400-talets senare hälft. Längre fram tillkommer domböcker från Vadstena, Strängnäs och Nya Lödöse. De äldre domböckerna har emellertid förts främst av kamerala skäl — som verifikationer på konungssakören och konfiskationer. Mål med frikännande dom är därför troligen underrepresenterade i materialet från denna tid. Mer än en tiondel av de redovisade processerna är slutligen oavgjorda och belastar varje försök till avvägning av utslagen. Med reservation för alla dessa osäkerhetsmoment skall här ändå göras ett försök att antyda tendenserna i det bevarade materialet. En jämförelse i absoluta tal mellan olika orter och landsändar låter sig inte göra. Därtill är fördelningen av domböcker för ojämn. Om man däremot ställer processantalet mot den bevarade protokollmängden, kan man få fram relationstal, som i vissa fall kan användas för jämförelser, åtminstone i fråga om större regioner och tidsavsnitt. Skillnader i skrivvanor, domboksformat och andra faktorer, som skulle kunna förrycka jämförelsen, har reducerats genom att protokollsårgångar och inte antal blad använts som beräkningsgrund. Relationstalen anger antalet häradsårgångar per process. Metoden innebär således, att låga relationstal indikerar hög processintensitet. I de tre städerna Stockholm, Jönköping och Vadstena, som tillsammans uppvisar en obruten serie protokoll från 1400-talets mitt, fördelar sig processerna på följande sätt: 1490—1579 7 processer på 142 årgångar. Relationstal 20.3 1580—1614 27 86 3.2 32 Det är inte uteslutet, att beteckningen ”rikets sedvänja” innefattar kvarlevande praxis enligt landskapslagarna, som i vissa fall är strängare än LL. 43
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=