pågående.* Det är också nu, under maj och juni, som underrättelser om aktiviteter i Uppland och Västmanland inkommer. Längre norrut var däremot processerna genom Sparres åtgärder under aw^eckling.^ I Stockholm var det särskilt på Södermalm ryktena gick. I juni bedömde Rålamb läget som så allvarligt, att han tillsatte en specialrätt med borgmästare Thegner, rådman Franc samt kyrkoherdarna Svebilius och Duraeus som förstärkning åt den södra kämnärsrätten. De hade i uppdrag att rannsaka i stillhet och försöker också dämpa oron. Föräldrarna till de förda barnen uppmanas att ”hålla detta mycket stilla och intet därom utsprida, dana bemödanden var emellertid fåfänga. Mest aktiva bland de klagande föräldrarna var stallmästare Getrop, hökarna Lind, Abrahamson och Keiser samt klockaren i Katarina Erik Simonson. Getrop hade redan efter norrländskt mönster börjat anordna vakstugor. Också det sökte rätten avstyra men hindrades genom ett ingripande från greve Gustav De la Gardie. Han önskade bevittna vakandet och infann sig en kväll med ett prominent sällskap bestående av ”den französke Ambassadeuren, herr Gyllenklo, herr Ribbing och mycket annat folk.”^^ ”10 SåBland de vittnande barnen uppträder nu också den senare välbekante gävlepojken Johan Johanson Grijs. Han framstår som ledare och inspiratör för de andra ungdomarna, som alla utpekar murmästarhustrun Brita Sippel.^- Gävlepojkens roll är eljest, som Fogelström redan påpekat, säkerligen överskattad.^^ Han kom till Stockholm först i slutet av maj, då både anklagelser och processer var legio. Under massprocesserna 1676, då stockholmsbarnen definitivt övertagit initiativet, spelar han en tämligen undanskymd roll. Sommaren 1675 präglas däremot av hans och de andra gävlebarnens angivelser. Flera av dem är nära släkt, dels inbördes, dels med familjer på Södermalm. De tämligen svårutredda släktskapsförhållandena är inte helt korrekt återgivna hos Fogelström.^'* Att hökaren Johan Jöranson Lind skulle vara farbror till gävlepojken Johan Johansson Grijs är redan därigenom osannolikt, att Lund i så fall skulle ha en broder med samma förnamn. Pojkens fader hette f. ö. Davidson. På annat sätt torde relationerna dock vara lika intima och med säkerhet mer omfattande. Till kretsen i Stockholm hörde förutom Lind också hökarna Abrahamson och Mickelson. Andra förbindelser med gävlesläkter kan därtill urskiljas. De tre flickorna som vittnade i april bodde t. ex. hos Henrik Abrahamson. Den äldsta var hans hustrus systerdotter och släkt med gävlepojken. Vittnesmålen mot Brita Sippel och hennes syster Anna, Bengt bagares hustru. Protokollsutdrag 19.4.1675 från Stockholm (jfr not 6 ovan) till Gävle. Meddelanden 1927, s 44. Privatbrev ibid., s 38 samt Sthlms rådhus 19.4.1675 (David Nilsson Hägg till och från svägerskan Sara Andersdotter i Gävle). ® Ovan s 183, 185. Södermalm 12.6.1675. Handl. rör. trolldom 1. R.\. ** ibid. 17.6.1675. Jfr Feuquiéres t. Ludvig XIV 15.4.1676 ”J’ai vu quelqucfois cette petite comédie, que j’ai trouvée au moins fort bien jouée.” Lettres III, s 475. Jfr ovan s 194 not 1. i'"* Fogelström, s 113. !■* ibid., s 90. 8 195
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=